Covid-19

De vårdade första patienten med covid som lungtransplanterats

De vårdade första patienten med covid som lungtransplanterats
Den 24 september fick den första svenska patienten med covid-19 en lungtransplantation. Sjuksköterskorna Lina Wessmark och Natalie Karlsson på transplantionsavdelning 139 tog hand om patienten på avdelningen. Foto: Lilly Netteus.

Det är inte varje dag man har en historisk patient. Sjuksköterskorna Lina Wessmark och Natalie Karlsson har vårdat den första svenska covidpatienten som genomgått en lungtransplantation.

Den 24 september fick den första svenska covidpatienten en lungtransplantation. Operationen skedde på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Efter att mannen återfått medvetandet och värdena stabiliserats kom han till sjuksköterskorna Lina Wessmark och Natalie Karlsson och deras kollegor på transplantationsavdelningen.  

– Det var lite speciellt, för vi visste ju att han var här på grund av corona. Men vårdarbetet var egentligen som vanligt. Sedan kan jag tänka mig att det var mycket tankar hos patienten om vad som hände. För många andra har sjukdomen pågått i flera år innan transplantationen. Så var det inte nu. Det kan ha varit en jobbig del i eftervården att stötta psykosocialt, säger sjuksköterskan Natalie Karlsson.  

–  Det är mycket tankar, oro och ångest. Kanske särskilt bland lungpatienterna. Det är många som inte vågar säga att de inte mår så bra psykiskt. För de har fått en fantastisk ny chans, fortsätter kollegan Lina Wessmark. 

Alla testas för covid-19

I vanliga fall kommer patienterna till avdelningen precis före transplantationen och förbereds. Men den här gången låg patienten i en ecmomaskin och förbereddes på annat håll. Coronaviruset har annars gett personalen på transplantationen fler arbetsuppgifter inför operation, eftersom patienten måste testas mot covid-19 först. Men de har inte fått mer tid.  

Ett par lungor måste sättas in i mottagaren inom sex timmar från att de slutade få syre från donatorns blod. Ett hjärta klarar bara fyra timmar. På den tiden ska mottagaren hinna resa till Sahlgrenska sjukhuset, provtas, röntgas, duschas, informeras och numera även covidtestas innan den slutligen kan opereras före deadline. 

Det är extra viktigt att inte få in coronaviruset på transplantationsavdelningen. Patienterna äter immunförsvarshämmande medicin för att inte stöta bort sina nya organ och är mycket infektionskänsliga. En vanlig förkylning kan vara farligt för en transplantationspatient. Covid-19 skulle kunna bli förödande. 

– När vi ska covidtesta en patient inför en transplantation så isolerar vi dem och tar på oss full mundering. Vi behandlar alla patienter som inte testats som smittsamma, säger Natalie Karlsson.  

Aldrig snuviga på jobbet

– På avdelningen bär vi också visir, för att inte vi ska råka smitta en patient med något. Även innan corona stannade vi hemma om vi var lite snuviga. På en vanlig avdelning så kanske man gick och jobbade ändå, säger Lina Wessmark.

Personalen coronatestas av jobbet. Men Lina testas inte längre eftersom hon hade covid i somras. Enligt de riktlinjer från Folkhälsomyndigheten, smittskyddet och regionen som Sahlgrenska följer,  behöver inte personal som haft covid-19 testas igen inom sex månader.  

– Ärligt talat känns det inte helt tryggt. I och med att coronaviruset är helt nytt och det ändå är människor runt om i världen som har fått det igen. Men det är det beslutet som har tagits. Men även vi som haft det ska stanna hemma vid en vanlig förkylning, säger Lina Wessmark. 

Tomt utan anhöriga

Den kanske största skillnaden på transplantationsavdelningen under pandemin är att inga anhöriga får hälsa på.  

– Sjukdomen och utredningen har patienterna genomgått med sina anhöriga. Vissa under en längre tid, andra kortare. De vill dela upplevelsen med dem efter transplantationen också. Nu får de göra det via telefon. Det är en jätteförlust för patienten och för de anhöriga som inte får vara med på hela resan. Det har gjort oss till ännu större förmedlare mellan patient och anhöriga, säger Natalie Karlsson. 

Avdelningstelefonen ringer ofta. Både från tidigare patienter som vill ha råd om hur de ska förhålla sig till corona och från anhöriga till inneliggande patienter. 

– Jag kan nästan uppleva att de som ringer blir ännu mer oroliga när vi inte hinner svara. För de tror att det är deras nära som är anledningen till att vi inte hinner svara. Ibland är patienten för trött för att prata med sina nära. Då kan anhöriga också bli stressade och undra vad som händer. Hade de fått komma in så hade de kunnat bilda sig en egen uppfattning, säger Lina Wessmark.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida