Ny rapport

Sökes: Fler forskare som arbetar kliniskt

Sökes: Fler forskare som arbetar kliniskt
Majoriteten av universitetssjukhusen uppger att de har en god infrastruktur för forskning. Några önskar mer statistikstöd och fler forskningssjuksköterskor. Arkivbild. Getty Image.

Det behövs fler forskare med kombinationstjänster i vården och på universiteten. Dessutom drabbar bristen på specialistsjuksköterskor forskningen på ett negativt sätt. Det är två viktiga slutsatser i Socialstyrelsens utvärdering av forskningen inom universitetssjukvården. 

I veckan publiceras en ny rapport om universitetsvården i landet. Det är Socialstyrelsen som på uppdrag av regeringen undersökt hur det så kallade ALF-avtalet fungerar vid landets sju universitetssjukhus. ALF-avtalet styr statens och de berörda landstingens samarbete kring läkarutbildning, klinisk forskning och utveckling av hälso-och sjukvården.

Minska avstånden mellan teori och klinik

Utvärderingen visar att samarbetet mellan forskning, utbildning och utveckling ofta fungerar bra vid universitetssjukhusen. Det finns också goda förutsättningar för att vården ska utvecklas, skriver Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Samtidigt finns det områden som kan utvecklas menar myndigheten. Det handlar bland annat om att främja samarbetet mellan forskning och verksamhet. Ett sätt kan vara att öka andelen forskare med kombinationstjänster, det vill säga forskare som har anställning både vid universitet och universitetssjukhuset.

Läs mer: Nya titeln på Karolinska blev ett privilegium för få

Brist på specialistsjuksköterskor ett hinder

Ett annat problemområde som lyfts fram är bristen på specialistsjuksköterskor som påverkar rekryteringen av forskningsintresserade på ett negativt sätt. Granskningen visar också att det råder brist på personer med docentkompetens, vilket kan drabba den kliniska forskningen.

– Många forskare har lyft fram att det är svårt och tar lång tid att bli docent. För att motverka detta behövs strategiska insatser för att fler ska börja forska tidigt i karriären och få stöd under vägen till docenturen, säger Helena von Knorring, projektledare vid Socialstyrelsen i pressmeddelandet.

Främja delaktighet 

I Socialstyrelsens uppdrag ingick också att ta fram förslag till vad universitetssjukvården bör uppnå. Det har resulterat i 27 miniminivåer inom klinisk forskning, utbildning av läkare och utveckling av hälso- och sjukvård.

Exempel på miniminivåer:

  • Minst en klinisk verksam doktorand vid varje universitetssjukhus.
  • Kliniskt verksam personal deltar när nya riktlinjer och vårdprogram ska tas fram.
  • Kontinuerlig produktion av vetenskapliga artiklar.

Nio av tio är läkare

Av rapporten framgår det också att läkarna fortfarande dominerar stort. Drygt nio av tio doktorander är läkare vid landets universitetssjukhus. Vårdförbundets medlemsgrupper som är dubbelt så många till antalet delar på resterande doktorandtjänster tillsammans med bland andra psykologer och fysioterapeuter (se faktaruta).

Fördelning av forskningstjänster

Antalet tillsvidareanställda vid landets universitetssjukvårdsenheter

  • Läkare:  14 143 
  • Sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor: 27 437
  • Biomedicinska analytiker 3 860.

 

Tillsvidareanställda doktorander

  • Läkare: 1 855
  • Sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor:167
  • Psykologer,psykoterapeuter och socionomer: 123
  • Fysioterapeuter: 77

 

Forskare/lärare mellan olika yrkesgrupper

  • Läkare: 1 900
  • Sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor: 180
  • Psykologer,psykoterapeuter och socionomer: 104

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida