Trötthet och sömnbesvär vanligt bland sjuksköterskor
Nära tre av tio sysselsatta i Sverige har haft besvär till följd av arbetet det senaste året. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal hör till de mest utsatta, många lider av trötthet och sömnstörningar. Det visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket.
Vartannat år ger Arbetsmiljöverket ut rapporten Arbetsorsakade besvär. I den ingår 12 000 intervjupersoner, som speglar Sveriges cirka fem miljoner sysselsatta i åldrarna 16-74 år.
Av dessa uppgav 28 procent att de under den senaste tolvmånadersperioden hade haft besvär till följd av arbetet. Det motsvarar 1,4 miljoner sysselsatta.
Eftersom frågorna har ändrats i årets rapport går det inte att jämföra bakåt i tiden med tidigare resultat. Men det finns ändå intressanta fynd, som ger en värdemätare på hur det ser ut i arbetslivet.
Andra orsaker än olycka vanligast
De vanligaste orsakerna till besvären är för hög arbetsbelastning (65 procent), påfrestande arbetsställningar (48 procent), otydliga eller motstridiga krav från arbetsgivaren (28 procent) samt krävande kunder, patienter, anhöriga, elever, eller motsvarande (28 procent).
Kvinnodominerade branscher hör till de mest utsatta, och då särskilt vård- och omsorg samt sociala tjänster. Här har 34 procent av de sysselsatta haft besvär de senaste tolv månaderna, jämfört med 17 procent inom finans- och försäkringsverksamhet.
Höga emotionella krav
De yrkesgrupper med högst andel arbetsorsakade besvär är förskollärare (49 procent), undersköterskor (43-45 procent), grundskollärare (43 procent) och sjuksköterskor (41 procent). Bland dessa yrken var det särskilt vanligt med stressrelaterade problem.
Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, är inte förvånad över resultaten.
– Det här har vi sett i många studier. I kvinnodominerade branscher jobbar man ofta med människor, vilket innebär höga emotionella krav som ger ökad stress. I dessa grupper är det vanligt med vad som kallas för hög anspänning, vilket innebär en kombination av höga arbetskrav och små möjligheter att påverka arbetssituationen, säger Göran Kecklund.
Tydliga könsskillnader
Även män som har yrken med hög anspänning upplever mer stress och arbetsorsakade besvär. Men det finns ändå tydliga könsskillnader. Bland kvinnorna inom samtliga branscher uppger 33 procent att de har arbetsorsakade besvär, jämfört med 23 procent bland männen.
Det här förklarar Göran Kecklund med att kvinnor totalt sett har en högre belastning, när det betalda arbetet slås samman med det obetalda arbetet i hemmet.
– Det kan sprida över och gör att man upplever en högre jobbstress.
Trötta sjuksköterskor
Av de 41 procent bland sjuksköterskorna som uppgett arbetsorsakad ohälsa var de vanligaste symtomen följande:
- Trötthet (78 procent)
- Sömnstörningar (62 procent)
- Fysisk smärta eller värk (56 procent)
- Huvudvärk (49 procent)
- Oro eller ångest (46 procent)
– Resultaten måste tas på allvar. Det är alarmerande att trötthet ligger i topp inom flera yrken. Det är en tydlig signal på att något inte står rätt till. Ett lyckat arbetsmiljöarbete bör leda till att tröttheten minskar. Och då tror jag att man även kan minska de mer allvarliga konsekvenserna i form av långtidssjukskrivning, säger Göran Kecklund.
Av de sjuksköterskor som angett någon form av arbetsrelaterat besvär hade 28 procent varit frånvarande från jobbet någon gång på grund av besvären, varav 8 procent i mer än fyra veckor.
– Det är i högsta grad negativt för verksamheten. Det leder till lägre produktivitet, men framför allt ökar det arbetsbelastningen för den personal som är frisk och kvar på jobbet. Därmed ökar risken för att även de ska drabbas av besvär, vilket kan ge upphov till en ond cirkel. Det visar hur viktigt det är att se till att den personal man har befinner sig på jobbet, säger Göran Kecklund.
Systematiskt arbete behövs
Han menar att frånvaron handlar om att man inte riktigt orkar med den höga arbetsbelastningen, det behövs mer vila och återhämtning. Ett bättre sätt att lösa problemet är att skapa en bättre arbetsmiljö, som gör det möjligt att vara där på heltid.
Men hur ska det gå till? Göran Kecklund menar att det inte finns några snabba lösningar, det gäller att ”nöta på, ha tålamod och tänka långsiktigt”. Eller med andra ord, se till att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att arbetsgivaren ska göra riskbedömningar, vidta förbättrande åtgärder om det finns risker – och slutligen, utvärdera om åtgärderna fått önskad effekt.
– Det finns fortfarande alldeles för många arbetsplatser i Sverige som inte driver ett ordentligt systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessutom finns det en del branscher med så stora problem att det behövs strategiska satsningar, som att öka bemanningen och ge mer attraktiva arbetsvillkor för att locka personal. Och naturligtvis, se till att det finns en bra balans mellan arbetskrav och möjlighet att påverka arbetssituationen, säger Göran Kecklund.