nationella riktlinjer

Uppdaterade riktlinjer för diabetesvård

Uppdaterade riktlinjer för diabetesvård
Med nya läkemedel avses dem som godkänts under de senare åren, t.ex. SGLT-2-hämmare, DPP4-hämmare och GLP1-analoger. Arkivbild: Colourbox

Glukossänkande läkemedel och fetmakirurgi är åtgärder som har prioriterats upp när Socialstyrelsen nu uppdaterar de nationella riktlinjerna för diabetesvård.

De senaste åren har kunskapen om långtidseffekter och säkerhet ökat när det gäller de nyare glukossänkande läkemedlen. Det är orsaken till att de fått en betydligt högre prioritering i riktlinjerna jämfört med tidigare.

– Vi lyfter de nya preparaten eftersom erfarenheten har ökat och vissa av dem visat sig ha särskilt gynnsam effekt hos patienter som har hjärt-kärlkomplikationer, enligt nya studier, säger Erik Åhlin, projektledare för Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för diabetesvård, i ett pressmeddelande.

De nya rekommendationerna för diabetesvård har tagits fram enligt en ny modell för nationella riktlinjer som innebär att man gör justeringar kontinuerligt för några områden i taget. På så sätt kommer riktlinjerna framöver att uppdateras oftare och snabbare.

När det gäller diabetesvård har kunskapsläget förändrats när det gäller just de här läkemedlen samt fetmakirurgi, som också prioriterats upp något jämfört med tidigare.

– Nya forskningsresultat pekar på att många personer med diabetes är fria från sin sjukdom fem år efter att de opererats, säger Erik Åhlin.

Fortfarande finns dock en del osäkerhet om effekterna på längre sikt och om den livslånga uppföljning som krävs efter en fetmaoperation.

I riktlinjerna lyfts även rekommendationer som syftar till en hälsosammare livsstil, exempelvis ökade insatser för att stödja patienter att sluta röka, börja med fysisk aktivitet och skaffa sig goda kostvanor.

De uppdaterade nationella riktlinjerna för diabetesvård hittar du här.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida