Fackligt

Vårdförbundet säger nej till särskilt krislägesavtal

Vårdförbundet säger nej till särskilt krislägesavtal
Fjolårets mark- och skogsbränder i Sverige aktualiserade flera frågor kring beredskapsarbete för vård- och omsorgspersonal och räddningstjänst. Foto: Getty Images

I dag sjösätts ett nytt kollektivavtal som ska gälla för personal som rycker in vid stora kriser som naturkatastrofer eller terrordåd. Men Vårdförbundet har valt att inte skriva under.

Med förra sommarens skogsbränder i färskt minne har de två arbetsgivarorganisationerna SKL och Sobona tillsammans med flera fackliga organisationer tecknat ett nytt så kallat krislägesavtal.

Vill se mer flexibilitet

Sveriges kommuner och landsting, SKL och dess motsvarighet för kommunala bolag, Sobona, tyckte att det behövdes ett mer flexibelt avtal, bland annat gällande arbetstider och anställningsvillkor för personal som arbetar vid krissituationer. Det blev tydligt i samband med det omfattande släckningsarbetet efter bränderna 2018 då räddningstjänst fick arbeta långa arbetspass och lånades in- och ut av olika arbetsgivare.

Det nya avtalet, som alltså gäller från 1 juli 2019, ska ersätta ordinarie kollektivavtal för vård- och omsorgspersonal och räddningstjänst i samband med en allvarlig krissituation, som skogbränder, epidemier eller terrordåd.

Krislägesavtalet innehåller bland annat:

  • En krisersättning på 120 procent av lönen per timme, utöver ordinarie timlön. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.
  • Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max 4 veckor.
  • Anpassade regler för dygns- och veckovila.

Flera risker

Arbetet med det nya avtalet har pågått under vårvintern. Vårdförbundet valde dock att hoppa av förhandlingarna innan det blev klart. Därför omfattas inte Vårdförbundets medlemmar av det nya avtalet.

Fredrik Nilsson, förbundsombudsman på Vårdförbundet. Foto: Sanna Björkman

– Vi tycker inte att det som presenterades av SKL och Sobona var tillräckligt bra för våra medlemmar. Bland annat finns det risk att de beordras att utföra arbetsuppgifter som ligger utanför deras kompetensområde. Om något blir fel då riskerar de att bli av med sin legitimation, säger Fredrik Nilsson som är förbundsombudsman vid Vårdförbundet.

Han påpekar också riskerna för patientsäkerheten om personal går utanför sitt kompetensområde.

– Det förslag SKL och Sobona la fram, och som vi sa nej till, låg alldeles för långt bort från vad vi ens ansåg var rimligt att diskutera. Det skulle innebära alldeles för stora inskränkningar i de avtal som vi har i dag, till exempel när det gäller ersättningar,arbetstid och tid för vila och återhämtning, säger Fredrik Nilsson.

Men ska inte Vårdförbundets medlemmar vara flexibla och ställa upp vid en krissituation?

– Självklart, och jag vet att våra medlemmar inte har några problem att ta på sig svåra arbetsuppgifter. Det ingår i deras yrkesroll och de bara gör det. Men som fackförbund måste vi skydda deras rättigheter. Jag är till exempel inte övertygad om att extra långa pass är det bästa i extrema situationer, kanske behövs det snarare flera kortare pass, säger Fredrik Nilsson.

Tidspress

Vårdförbundet menar också att de kollektivavtal som finns i dag fungerar bra för medlemmarna i händelse av en allvarlig kris. Om det blir aktuellt med nya förhandlingar med SKL och Sobona för Vårdförbundets medlemmar kan Fredrik Nilsson inte svara på i dag.

– Avtalet skulle bli klart till sommaren, men hade det inte varit lika stressigt utan funnits mer tid till att förhandla så hade det kanske blivit ett avtal med innehåll som varit bättre för våra medlemmar.

Läkarförbundet och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd har inte heller skrivit under avtalet i dag, men enligt SKL är de positiva till ett nationellt krislägesavtal och förväntas fatta beslut efter sommaren. 

Fakta om krislägesavtalet

  • Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.
  • Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.
  • Arbetstidslagen har ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån krissituationen.
  • Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max 4 veckor.
  • En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.
  • Anpassade regler för dygns- och veckovila.

 

Följande parter har undertecknat det nationella avtalet för krissituationer: 

  • Sveriges Kommuner och Landsting, SKL
  • Sobona - Kommunala företagens arbetsgivarorganisation
  • Svenska Kommunalarbetareförbundet
  • OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet
  • Akademikeralliansen
  • Brandmännens Riksförbund

Läkarförbundet samt Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd är positiva till ett nationellt krislägesavtal, men där återstår vissa frågor att hantera och de bereder frågan i sina beslutande församlingar och fattar beslut efter sommaren. Vårdförbundet har valt att inte underteckna överenskommelsen om ett nationellt krislägesavtal.

Källa: SKL

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida