Vart tog biomedicinska analytiker vägen?
Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, är besviken över att regeringen inte tar ett helhetsgrepp och även tittar på behovet av specialistutbildning för biomedicinska analytiker.
Det är en fråga som Vårdförbundet, tillsammans med respektive yrkesförening, drivit parallellt med den om att införa en reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor, som dock finns med i utredningsuppdraget.
– Det är en jättestor brist att inte ta med biomedicinska analytiker. Mycket av det vi gör i vården i dag bygger på diagnostisering av biomedicinska analytiker. Det är synd att inte ta vara på deras kunskap och ta ett helhetsgrepp på vårdens akademiska professioner.
Sineva Ribeiro är positiv till det mesta gällande utredningen men tycker att utgångspunkten är felaktig. Att specialistutbildningarna inte skulle motsvara vårdens behov håller hon inte helt med om.
– Det måste inte vara fel på kunskaperna som specialistsjuksköterskorna får vid universiteten, det är många gånger arbetsgivarna som inte vet hur deras kunskaper ska användas.
Men visst är det bra att passa på att se över och utveckla utbildningarna, anser hon.
Vårdförbundets modell för specialistutbildning kallas AST och är en utbildningsanställning, som alltfler landsting och kommuner skiver avtal om. Den som utbildar sig enligt AST är knuten både till en arbetsplats och till ett lärosäte och får specialistexamen.
Ett problem är att arbetsgivarna många gånger inte lyckas med den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, bland annat för att det saknas handledare. I stället får de blivande och färdiga specialistsjuksköterskorna göra samma uppgifter som före utbildningen.
”Reglera som för ST-läkare”
Ett annat problem som Sineva Ribeiro poängterar är att lärosätena inte vill ha studenter på halvfart eftersom de inte får betalt förrän studenterna tar examen. De föredrar ettåriga utbildningar på helfart framför tvååriga på halvfart.
– Vi tror att specialistutbildningarna för sjuksköterskor behöver regleras nationellt i lagstiftning precis som man gör för ST-läkare. Det är viktigt att studera på halvtid med möjlighet att jobba på halvtid och få praktik nära patienten.
I utredningens direktiv saknar Sineva Ribeiro Vårdförbundets idé om lokala samverkansorgan kring specialistutbildningarna.
– För att kunna dimensionera antalet utbildningsplatser och inriktning tror vi att professionen, universiteten och landsting, kommuner och privata vårdgivare, behöver sitta ner tillsammans och planera långsiktigt för vilka utbildningar som behövs på lokal nivå. I dag händer det att man lägger ner utbildningar trots att det finns ett behov.
Kort om utredningen
- I går, 20 juli, offentliggjorde regeringen att en utredning tillsatts för att se över specialistsjuksköterskornas utbildningar kopplat till vårdens framtida behov.
- Ett av två specifika uppdrag handlar om att bedöma behovet av en specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. Den andra är att bedöma behovet av ändrad examensbeskrivning för barnmorskor.
- Kenth Nauclér, legitimerad sjuksköterska och tidigare förhandlingschef på Vårförbundet, är utsedd till särskild utredare, läs intervju.
- Utredningen ligger under utbildningsdepartementet och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.