flykten från landstingsvården

Wikström om personalflykten: en fråga för landstingen

Wikström om personalflykten: en fråga för landstingen
Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) anser att regeringen har gjort mycket för att ge landstingen förutsättningar att investera i sina anställda.

Vårdfokus granskning om sjuksköterskeflykten från landstingen har väckt politiska reaktioner. Samtidigt säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) att staten har gjort vad som går för att ge landstingen förutsättningar att skapa en bra arbetsmiljö.

Vårdfokus granskning – som publicerades förra veckan – visar att andelen sjuksköterskor som säger upp sig har ökat i samtliga landsting som svarat på vår enkät. På flera håll handlar det om en fördubbling på några år.

Med anledning av den allvarliga situation som råder på flera håll, har vi bett om en intervju med sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S). Han har valt att svara oss med en skriftlig kommentar.

Både goda och dåliga exempel

Wikström konstaterar att det måste finnas en arbetsgivarpolitik inom hälso– och sjukvården som både lockar och behåller personal, såväl kopplat till lön som anställningsvillkor och arbetsmiljö.

– Men det är arbetsgivarna inom vården – landstingen och privata vårdgivare – som måste stå för den och inte staten. Jag kan konstatera att landstingen gör olika bra ifrån sig och att situationen ser olika ut på olika håll i landet. Det finns både goda och dåliga exempel, säger han.

En förändrad politik

Sjukvårdsministern säger att medarbetarna är vårdens viktigaste resurs, och kompetensförsörjningen den största utmaningen för att kunna förbättra vården. Detta är något som Wikström menar att regeringen tidigt identifierade, och därför har hälso- och sjukvårdspolitiken svängts om i en sådan riktning.

– Vi har gjort om den tidigare kömiljarden till en professionsmiljard, som ska adressera just dessa utmaningar. Den kan bland annat användas till betalda specialistutbildningar enligt AST-modellen för sjuksköterskor. Utbildningsplatser byggs också ut, och de statliga myndigheterna har fått ett flertal olika uppdrag kopplat till kompetensförsörjning, bland annat för samordning och bättre prognoser, säger Gabriel Wikström.

Ytterligar en insats från regeringens sida som han vill lyfta fram är att de generella statsbidragen till kommuner och landsting höjs med sammanlagt tio miljarder kronor årligen från och med 2017.

– Det ger bättre förutsättningar för att investera i medarbetarna i välfärden. Men dessa frågor måste avgöras i förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare, säger Wikström.

Politisk diskussion

Vårdfokus granskning har väckt en del politiska reaktioner lokalt.

I Västerbotten har andelen sjuksköterskor som slutar i landstinget fördubblats, från 4,6 procent 2010 till 9,1 procent i augusti 2016 (inklusive pensionsavgångar).

Enligt den liberala oppositionspolitikern Marianne Normark beror ökningen på att arbetsmiljön har försämrats mycket de senaste åren för sjuksköterskor. I en interpellation riktad till landstingsrådet Peter Olofsson (S) undrar hon vad landstinget gör för att behålla sjuksköterskor.

– Jag tycker att man ska betala specialistutbildning, och jag tycker att lönen ska svara mot det svåra uppdrag sjusköterskorna har. Och dessutom behöver man titta över deras arbetstidsschema så att det känns drägligt med återhämtning, säger Marianne Normark till P4 Västerbotten.

Interpellationen kommer att besvaras vid landstingsfullmäktige den 21 februari.

”Ett misslyckande”

Den politiska ledningen i Region Uppsala har nu börjat analysera orsakerna till personalomsättningen, som var högst i landet med 15,2 procent i november 2016.

– Kontinuitet och erfarenhet är viktigt för att verksamheten ska fungera bra. Om vi har en oönskad personalomsättning som beror på missnöje är det ett misslyckande. Vi måste säkerställa att vi har en bra arbetsmiljö så att personalen vill stanna, säger regionrådet Vivianne Macdisi (S) till Upsala Nya Tidning.

Hennes partikollega Bertil Kinnunen, ordförande i regionens personalutskott, ser allvarligt på utvecklingen. Han kan inte svara på när siffrorna är nere på en acceptabel nivå, men menar att så länge rekryteringen överstiger antalet avgångar så klarar man vårdbehovet.

– Men det kostar oss pengar att ständigt rekrytera och skola in ny personal. Ambitionen är att minska den, säger Bertil Kinnunen till UNT.

Hoppas på nya avtalet

För att råda bot på sjuksköterskeflykten ska grundbemanningen ökas, för att på så sätt få till drägliga arbetsförhållanden. Bertil Kinnunen hoppas att så ska ske med hjälp av det centrala avtalet om nattarbetstider som Vårdförbundet och Sveriges kommuner och landsting, SKL, tecknade i december 2016.

Vårdfokus granskning visade även att det vid Akademiska sjukhuset i Uppsala finns ett stort missnöje med personalpolitiken. 

– Det ser nog olika ut på olika avdelningar och upplevs olika av olika personer. Men det är allvarligt nog att sjuksköterskor upplever att de inte blir lyssnade på. Vi måste jobba mer aktivt med chefsfrågorna, säger Bertil Kinnunen till UNT.

Andel avgångar per landsting

Vårdfokus har fått statistik från 18 av 21 landsting. Gotland, Region Skåne samt Region Jämtland Härjedalen har inte kunnat leverera statistik som är jämförbar över tid.

I merparten av fallen visar statistiken antalet sjuksköterskor som helt lämnat landstinget, exklusive pensioner, i förhållande till det totala antalet anställda sjuksköterskor i samma landsting det året. De vårdgivare som avviker från denna form att redovisa statistik är utmärkta med en fotnot, som förklaras längst ner i faktaturan.

Landstinget i Uppsala län [2]
2016 
(november)15,2 procent  
2015: 
14,5 procent 
2014: 
14,1 procent 
2010: 12,5 procent

Stockholms läns landsting [2] 
2016 (oktober): 12,1 procent    
2015: 13,9 procent  
2014: 12,7 procent  
2011: 10,1 procent

Landstinget Västmanland 
2015: 11,3 procent  
2014: 9,8 procent  
2013: 8,1 procent  

Västerbottens läns landsting [1] [2] 
2016
 (augusti): 9,1 procent  
2015: 9 procent  
2014: 7,8 procent  
2010: 4,6 procent  

Region Gävleborg
2016 
(sept)8 procent
2015: 
7 procent 
2014: 
8 procent 
2011: 5 procent

Västra Götalandsregionen   
2016 (oktober): 7,8 procent 
2015: 7,8 procent
2014: 6,9 procent
2010: 4,7 procent

Landstinget i Värmland
2016 (november): 7,6 procent  
2015: 5,4 procent
2014: 5,2 procent
2010: 4,6 procent

Region Kronoberg
2016 (oktober): 7,3 procent    
2015: 7,2 procent   
2014: 5,5 procent  
2010: 4,3 procent  

Landstinget Sörmland 
2015: 7,2 procent  
2014: 6,8 procent  
2010: 4,9 procent  

Region Örebro län [2]
2016 (oktober): 7 procent
2015: 8,8 procent
2014: 7 procent
2010: 3,9 procent

Region Halland
2015
7 procent
2014
5 procent
2013
5 procent

Landstinget Dalarna
2016 (oktober): 6,8 procent  
2015: 6,8 procent  
2014: 5,9 procent  
2010: 2,2 procent  

Landstinget Västernorrland
2016 
(oktober)5,9 procent
2015: 8,4 procent
2014: 9,5 procent
2013: 4,9 procent       

Landstinget Blekinge
2016 
(september): 5,6 procent
2015: 
7 procent
2014: 
3,7 procent
2011: 
3,4 procent

Region Östergötland
2016 
(oktober): 5,4 procent  
2015
7,9 procent  
2014
8,5 procent  
2010
4,9 procent  

Region Jönköpings län
2016
 (augusti): 5 procent
2015: 6,3 procent
2014: 4,9 procent
2010: 3,6 procent

Norrbottens läns landsting
2016 (oktober): 3,1 procent 
2015: 4,1 procent
2014: 4 procent
2010: 3 procent

Landstinget Kalmar län
2015: 3,3 procent
2014: 2,7 procent
2010: 2 procent

Fotnot 1: Har ej mätt andel avgångar. Har i stället mätt personalomsättning, definierad som det lägsta värdet av börjat eller slutat, dividerat med antalet anställda.

Fotnot 2: Inklusive pensionsavgångar. Antalet pensionsavgångar kan beräknas till 1,5-2,5 procentenheter.

Källa: Landstingen

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida