Sjuksköterskestudenter med dyslexi oroar högskola

Sjuksköterskestudenter med dyslexi oroar högskola
Att ta sig igenom stora mängder text under studietiden kan vara svårt för en dyslektiker. Arkivbild: Colourbox

Kan en sjuksköterskestudent med grav dyslexi klara yrket? Det undrar Blekinge tekniska högskola i ett brev till Socialstyrelsen. Tina Teljstedt, samordnare för studenter med funktionshinder på Karolinska institutet i Stockholm, säger att det finns en rad hjälpmedel för dyslektiker både under studietiden och senare.

I brevet till Socialstyrelsen skriver högskolan att de har flera studenter som de ser kommer att få svårt att klara sin framtida yrkesfunktion som sjuksköterska. De ser också att studenterna har svårt att uppnå examensmålen för sjuksköterskeyrket. 

”Vissa yrken ställer krav på vissa förmågor förutom betyg till exempel fullgod syn för piloter, men det finns inga sådana krav för legitimationsyrken, skriver man från sjuksköterskeprogrammet och vill ha Socialstyrelsens syn på frågan.

Diskrimineringslagen

Enligt diskrimineringslagen ska studenter med funktionshinder erbjudas kompensatoriska pedagogiska stödåtgärder för att klara sin utbildning, och den lagen gäller i arbetslivet också, säger Tina Teljstedt, samordnare för studenter med funktionshinder på Karolinska institutet, KI.

– Vi ska inte bedöma hur studenterna klarar sig senare i arbetslivet. Vi ska bedöma att studenten uppnått sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Tusentals dyslektiker

På KI finns det omkring 150 studenter med dyslexi på de olika programmen, berättar hon.  Statistik från 2010 visar att det förra året var totalt 4 370 dyslektiker på landets universitet och högskolor som hade sökt hjälp för att kompensera sitt funktionshinder hos landets samordnare för studenter med funktionshinder. 

Stöd till studenter med funktionshinder beslutas efter en skälighetsbedömning som görs i samråd med samordnaren och studenten. Samordnaren beslutar om rekommenderat stöd och examinatorn tar det slutgiltiga avgörandet om åtgärden är möjlig utifrån utbildningens mål och möjligheter.

Extra tid vid skrivningar 

– Vilket stöd som behövs måste avgöras från individ till individ. Det finns olika former av dyslexi vilket innebär större eller mindre behov av stödåtgärder. Här på KI försöker vi lösa det, säger Tina Teljstedt.

Stödet kan till exempel bestå i att de får längre tid på sig vid examinationer, att de får kopiera en annan students anteckningar för att kunna koncentrera sig helt på att lyssna på föreläsaren. 

Åtgärder vid praktiken 

– De flesta studenter märker inte av sin dyslexi utanför själva studiesituationen där det gäller att plöja tusentals sidor i högt tempo, men också under den verksamhetsförlagda praktiken finns det kompensatoriska åtgärder att sätta in. Till exempel extra handledning är vanligt på praktiken, eller anpassade program för att skriva journaler.

Vårdfokus har försökt få kontakt med någon ansvarig på högskolan och hänvisats till tillförordnade högskoledirektören Henrik Gyllberg som dock inte har ringt tillbaka. Någon ansvarig på Socialstyrelsen har inte heller gått att nå.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida