Traineen är tillbaka — igen

Traineen är tillbaka — igen
Nyutbildades största skräck är att arbetsleda och att hamna i akuta situationer. Illustration: Helena Halvarsson

Yrkesotrygg. Hundratals nyutbildade sjuksköterskor tar just nu ansvar för sina första patienter — osäkra på sin kunskap och rädda för att göra fel. Måste det vara en skräckupplevelse att vara ny i yrket?

Jag har valt helt fel yrke. Det här är ingenting för mig. Jag kan ingenting och jag kommer att döda alla mina patienter. En 21-årig sjuksköterska berättar hur hon upplever sina första dagar på sitt första jobb. Oförberedd på ansvaret, rädd, osäker — och absolut inte ensam om sina känslor.

Varenda undersökning som granskar sjuksköterskors första tid i yrket kommer fram till samma sak: mötet med vårdens verklighet är ofta så brutal att den leder till stress, utbrändhet och en önskan om att byta yrke.

När Vårdfokus frågar en avgångsklass på Röda korsets högskola i Stockholm vilka förväntningar och farhågor de har inför jobbstarten svarar bara 3 av 55 studenter att de inte känner någon rädsla inför att börja arbeta.

Chefer, forskare, studenter, nyutbildade — alla är överens om att sjuksköterskors yrkesintroduktion måste bli bättre. Ändå visar Vårdfokus kartläggning att bara 6 av 21 landsting och regioner erbjuder någon form av traineeprogram. Det vill säga strukturerad introduktion med arbete på olika avdelningar, schemalagd kompetensutveckling och regelbunden reflektion kring yrkesrollen.

Genom åren har traineeprogram startats och lagts ner. Programmens livscykel följer ett tydligt mönster. När det är brist på sjuksköterskor vill arbetsgivarna ha något extra att locka med. Vid budgetproblem läggs programmen ner.

Två av landets just nu mest svårbemannade sjukhus är aktuella exempel. Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge, som inte har mött studenternas krav på högre ingångslöner, startar ett traineeprogram i sommar. Akademiska sjukhuset i Uppsala, som saknat 100 sjuksköterskor inför sommaren, drar i gång ett program i höst.

En erfaren intensivvårdsjuksköterska på ett större svenskt sjukhus berättar om situationen på sin arbets­plats just nu, och sätter fingret på varför det är så viktigt att nya i yrket får starta med en trygg och välplanerad inskolning.

Hennes minst erfarna kolleger har lyckats hålla sig undan — eller inte fått delta i — akuta situationer som hjärtstopp. Nu, när deras insats behövs och de förväntas agera självständigt, vet de inte hur de ska göra.

”Nu är vi så få gamla kvar på arbetsplatsen att vi vid ett hjärtstopp fått börja knuffa fram de unga och säga: ta tag i det här nu, jag står här bakom dig”, berättar hon.

Det finns liknande historier från andra arbetsplatser som rör mind­re akuta saker, som att sätta en urinkateter.

I dag är det vanligt att studenter aldrig får tillfälle att öva på detta under praktiken eftersom katetersättning blivit ett allt ovanligare ingrepp. Ändå är det här en typisk kunskapsbrist som får erfarna kolleger att höja på ögonbrynen och ifrågasätta dagens sjuksköterske­utbildning.

För att slippa be om hjälp och hamna i pinsamma situationer är det en inte helt ovanlig strategi att som oerfaren mörka sin okunskap och undvika situationer som egentligen skulle vara utvecklande.

Ju längre tiden går, desto jobbigare blir det att berätta vad du inte kan. Särskilt om du har anledning att oroa dig för kollegernas reaktioner. Bemötande och att få komma in i arbetsgruppen och känna sig trygg är viktigt för yrkesutvecklingen, visar forskningen.

Vad nyutbildade är rädda för, och dåliga på enligt chefer i vården, är framför allt att arbetsleda, prioritera och agera i komplexa och akuta situationer, sådant som det är svårt att utbilda i. Nya sjukskötersk­or behöver därför få tid och utrymme på arbetsplatserna att växa in i yrkesrollen och ansvaret.

När förväntningarna är rimliga och du känner att du klarar av ditt jobb växer självförtroendet.

Sjuksköterskor som får genomtänkta och strukturerade introduktioner både trivs och mår bättre. Och stannar kvar längre på arbetsplatsen, enligt arbetsgivare med erfarenhet av traineeprogram.

Men det finns också kritik mot traineeprogrammen. Birgitta Bisholt, forskare och lektor vid Röda korsets högskola och Karlstads universitet, tycker att nyutbildade riskerar att fastna i studentrollen och få för lite ansvar. Det ständiga hoppandet mellan arbetsplatser leder till onödig otrygghet. I stället borde mer omfattande introduktion erbjudas på en och samma arbetsplats, anser hon.

Birgitta Bisholt efterfrågar också bättre handledning. I dag finns framforskade modeller för handledning av studenter, men inte för nya i yrket. På många arbetsplatser blir handledningen av nyutbildade kolleger lite som den blir. Och på avdelningar där personalomsättningen är stor är det inte ovanligt att unga, som själva inte kommit in i sin yrkesroll, får handleda de allra mest oerfarna.

Projekt för att stötta nya i yrket pågår runt om i landet. I Östergötland håller landstinget på att etablera en kvalitetssäkrad yrkesintroduktion som ska garantera att arbetsplatserna lever upp till det grundläggande i en bra introduktion; att tydliggöra vad som krävs av en sjuksköterska på en specifik arbetsplats, ta reda på vad de nyanställda kan och sedan göra en plan för hur kunskapsluckorna ska fyllas. För att bli trygga i yrket ska nyutbildade nyanställda också erbjudas mentorer och reflekterande gruppsamtal.

Bakgrunden till projektet är att situationen blev ohållbar på Linköpings universitetssjukhus i höstas. När många oerfarna och unga sjuksköterskor anställdes på kort tid blev det uppenbart att de inte fick tillräckligt mycket stöd för att kunna leva upp till de krav som ställdes på dem i arbetet.

På lasarettet i Ljungby i Småland bedrivs sedan tio år tillbaka ett mentorprogram, tack vare eldsjälar. Alla nyutbildade erbjuds mentorer, alltid en sjuksköterska från en annan arbetsplats. Samtalen brukar handla om allt från etik och stress till jobbiga kolleger.

Lasarettet har sett i utvärderingar att nyutbildade stärks av mentorprogrammet, att det motverkar utbrändhet och att det får unga sjuksköterskor att vilja jobba kvar.

Nyligen utvidgades mentorprogrammet till Centrallasarettet i Växjö.

I vården finns en stor vilja att ge nyutbildade sjuksköterskor en tryggare start i yrket. Även idéerna om hur det borde gå till finns redan där. Nu gäller det bara att få ansvariga politiker att se vinsterna och våga satsa på bättre introduktion. ??

Många osäkra på jobbet

Nästan hälften av alla sjuksköterskor under 30 år utför varje månad, eller oftare, arbetsuppgifter de inte känner sig kompetenta för.

Fakta: Vårdförbundets medlemsundersökning 2011

Checklista. Coacha en ny kollega

  1. Släpp snabbt in din nya kollega i arbetslaget — att känna sig trygg är viktigt för att utvecklas.
  2. Var ett stöd utan att ta över. Din kollega behöver dina goda råd, men måste få använda sina
    kunskaper från utbildningen och få träna för att bli självständig.
  3. Korrigera utan att kritisera. Osäkerheten och känslan av otillräcklighet är redan stor hos månganya. Ha en positiv attityd så att alla vågar berätta vad de inte kan. Leta inte fel. Ta i stället reda på vad de nya sjuksköterskorna behöver för att kunna växa och bli trygga i yrket.
  4. Intressera dig för din nyutbildade kollegas kunskaper.
  5. Ge nya utrymme att agera, även vid akuta och svåra situationer.
  6. Reflektera. Ta dig tid att prata om era upplevelser i arbetet. Berätta att du också var osäker som ny, men att det kommer att bli bättre.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida