Ny arbetsmodell har minskat hoten inom psykiatrin i Värmland

Ny arbetsmodell har minskat hoten inom psykiatrin i Värmland
Sjuksköterskan och verksamhetschefen Anna-Karin Törnqvist leder utvecklingsarbetet inom den allmänpsykiatriska slutenvården i Karlstad. Foto: Privat

Anna-Karin Törnqvist leder sina medarbetare mot ett nytt sätt att arbeta.

Anna-Karin Törnqvist är verksamhetschef och kom till den allmänpsykiatriska slutenvården i Karlstad i januari 2013. Strax efter att Arbetsmiljöverket hade krävt åtgärder för att få ner hot- och våldsincidenterna. Hon mötte en arbetsgrupp som utsatts för mycket. Ett par år tidigare hade tre arbetsenheter slagits ihop till en, med allt vad det för med sig av kulturkrockar och personalomsättning.

Personalen mådde inte bra

Hotfulla situationer var vanliga, larmknappar användes ofta och alltför många gånger ledde akuta situationer till beslut om tvångsåtgärder. Hoten och våldet var ett av symtomen på att varken personal eller patienter mådde bra. Det första Anna-Karin Törnqvist gjorde var att starta en utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete.

Det andra hon gjorde var att se till att modellen patientnärmre vård, som ska användas inom all patientvård i landstinget i Värmland, verkligen praktiserades. Modellens upphovskvinna, Marianne Inde, engagerades för att hålla särskild omvårdnadshandledning för sjuksköterskor.

– Förändring är svårt och extra svårt är det när personalen är erfaren och kunnig och tycker att de har arbetsmetoder som fungerar bra. Erfarenhet är värdefullt, men jag ville förändra bemötandet, synen på patienternas delaktighet och synen på anhöriga, säger Anna-Karin Törnqvist.

Tydlighet är viktigt

Ett exempel var behovet av gränssättning. Gränser är viktiga för patienter inom psykiatrin, men de måste vara begripliga.

– Våra patienter behöver struktur och tydlighet. Gränser betyder trygghet, men de måste sättas med respekt för individen. Det får till exempel inte vara ett nej till kaffe efter ett visst klockslag bara för att det ska vara så.

I handledning diskuterar de hur de kan undvika att en situation utvecklas till att bli hotfull.

– Om en patient blir orolig och situationen blir hotfull kan den förvärras om flera springer fram. Vi pratar om hur vi kan förutse vad som håller på att hända och arbetar med att ta fram en struktur för hur vi kan lugna ner patienten så att det inte behöver komma till ett akut ingripande, säger Anna-Karin Törnqvist.

Lär sig att förebygga

För henne finns det en självklar koppling mellan personalens arbetsmiljö och patienternas säkerhet. Inom ramen för den patientnärmre vården inför de Bergenmodellen, en handledning där personalen får träna i hur hot och våld kan förebyggas och i hur man agerar om det blir hotfullt. Trygghet i arbetsgruppen är en viktig del.

Anna-Karin Törnqvist tycker att de är på väg att bli en arbetsplats där patienten står i centrum. Hon har hela tiden vetat att det var den utvecklingen hon ville se.

– Vi är här för att göra något bra för patienterna och jag upplever att vi mer och mer ser helheten och inte bara en enskild patient vid ett enskilt tillfälle. Vi blir allt bättre på få till en vårdkedja som omfattar allt från det att patienten kommer hit till vilket stöd som hen behöver för att klara sig i samhället, säger hon.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida