Ny rapport visar att psykiskt sjuka får sämre vård vid hjärtinfarkt

Psykiskt sjuka får sämre vård vid hjärtinfarkt och löper större risk att avlida inom sex månader efter infarkten. Det visar en ny studie från Socialstyrelsen.

Enligt en ny rapport från Socialstyrelsen, som bygger på en registerbaserad studie av personer som för första gången har insjuknat i hjärtinfarkt, får personer som också har en psykisk sjukdom inte ballongutvidgning av hjärtats kranskärl i samma omfattning som övriga patienter.

Jämfört med andra får bara hälften av de patienter som också har en psykossjukdom en ballongutvidgning. Det är anmärkningsvärt, säger utredaren Peter Salmi.

– Om en ballongutvidgning inte genomförs ökar risken att en patient med hjärtinfarkt avlider. Hälso- och sjukvården har ett ansvar för att nå gruppen psykiskt sjuka personer med somatisk sjuklighet i samma grad som övriga, understryker han.

Sämre somatisk vård

Socialstyrelsens studie visar också att psykiskt sjuka i mindre utsträckning än andra hämtar ut mediciner som ska minska risken för ytterligare infarkter. Peter Salmi tror att en förklaring till de här resultaten kan vara att psykiskt sjuka patienter får ett sämre somatiskt omhändertagande än andra.

– Det har länge funnits en misstanke, och är också beskrivet i vetenskapliga tidskrifter, att psykiskt sjuka får sämre kroppslig vård. Nu har vi det svart på vitt. Vad det beror på vet vi däremot inte riktigt. En aspekt är att dessa patienter kommer senare till sjukhus och därför har en sämre prognos. Men när det gäller konstaterad hjärtinfarkt pekar det mer mot att det handlar om brister i omhändertagandet, säger han.

Startskottet för studien var Socialstyrelsens nationella utvärdering av psykiatrin som kom under förra året.