Socialstyrelsen underkänner stödinsatser mot våldsutsatta kvinnor och barn

Varken socialtjänstens eller kvinnojourernas insatser för kvinnor och barn som utsatts för våld har någon effekt på de drabbades psykiska hälsa. Det har Socialstyrelsens kommit fram till i en utvärdering.

Göteborgs universitet och Karolinska institutet har på uppdrag av Socialstyrelsen studerat vilken effekt samhällets stödinsatser till våldsutsatta kvinnor och barn har. 559 våldsutsatta kvinnor i skyddat boende, i öppenvården och utan insats från samhället har ingått i studien.

– Vi kan inte se att insatserna har haft effekt alls på den psykiska hälsan för mammorna efter ett år. Tillståndet för kvinnorna utan insatser förbättrades i liknande utsträckning. Däremot var de berörda mycket nöjda med de insatser de fått, säger Knut Sundell, chef på Socialstyrelsens enhet för kunskapsutveckling i ett pressmeddelande.

Att undersökningspersoner svarar att de är nöjda är inget ovanligt resultat, men räcker inte för att säga att insatsen är effektiv, förklarar han.

Våldet har fortsatt

Kvinnorna har undersökts vid starten för insatserna, efter tre månader och efter ett år. En majoritet av dem har utsatts för fortsatt våld under uppföljningsåret. 64 procent av kvinnorna i öppenvården och 82 procent i de skyddade boendena uppger att de under det året har utsatts för fortsatt våld.

– Det är möjligt att det försumbara resultatet av insatserna handlar om annat än behandlingen. Kanske kan man inte vänta sig att den har effekt när våldet fortsätter. Men i många fall är behandlingsinsatserna inte tillräckligt vetenskapliga och terapeutiska. Det gäller framför allt kvinnojourerna där stödpersoner främst drivs av en idealitet och en önskan att hjälpa – men det gäller också socialtjänsten, säger Knut Sundell.

Förövaren är ofta vårdnadshavare

295 barn som har bevittnat våld och som har fått stöd inom barn- och ungdomspsykiatrin och skyddade boenden ingår också i studien. Vanliga symtom hos dem var rädsla, aggressivitet och förhöjd spänningsnivå. Men inte heller barnens psykiska hälsa förbättrades om våldet fortsatte. Fyra av tio barn har bevittnat fortsatt våld under uppföljningsåret.

I nio fall av tio är den som utsatte barnets mamma för våld den biologiska pappan. Ofta är han också vårdnadshavare till barnet. I sex fall av tio har även barnet utsatts. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda insatser mot förövarna. I anslutning till det ska myndigheten också ge förslag om hur behandlingmetoderna för kvinnor och barn kan utvecklas.