Ingen undersökning av gravid kvinna – trots blödningar

Barnmorskan nonchalerade sparsamma blödningar tidigt i graviditeten. Inte förrän skrapning var bestämd upptäcktes utomkvedshavandeskapet.

8 januari 2001

Den gravida 26-åriga kvinnan var på inskrivningssamtal hos barnmorskan i graviditetsvecka tio. Hon berättade då att hon hade haft en sparsam blödning i graviditetsvecka fyra och därefter stänkblödningar ett par gånger.

Barnmorskan bedömde att kvinnan trots det kunde följa det rutinmässiga basprogrammet för gravida.

Ett par veckor senare fick kvinnan kraftiga värkar som dock avtog under natten. Dagen efter kontaktade hon mödravårdscentralen där någon lugnade henne med orden att om värken försvann var det ingenting att oroa sig för.

I graviditetsvecka 17 gjordes en rutinultraljudsundersökning på sjukhuset. Då upptäcktes att hinnsäcken var tom. Ett missfall konstaterades, som bedömdes ha skett en lång tid tillbaka.

26-åringen fick en tid för skrapning två dagar senare. Vid undersökningen inför skrapningen upptäckte läkaren att det rörde sig om ett utomkvedshavandeskap. Den äggledare där fostret satt kunde inte räddas.

Kvinnan anmälde både barnmorskan och den hon talat med när hon ringde mödravårdscentralen efter sina värkar till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Hon skriver att läkarna varit förvånade över att hon inte ultraljudsundersökts tidigare och att äggledaren enligt dem hade kunnat räddas om man upptäckt utomkvedshavandeskapet i tid.

Kvinnan skriver att hon inte haft någon kunskap om vad som var normalt vid en graviditet och att hon efteråt frågat barnmorskan varför hon aldrig undersökts. Barnmorskan berättade då att barnmorskemottagningen inte hade någon läkare. Hade kvinnan vetat det så hade hon definitivt sökt sig till en annan mottagning.

Barnmorskan skriver i sitt yttrande att hon aldrig betraktar blödning under graviditet som något normalt, men att hon bedömt att kvinnan trots de smärre blödningarna sex veckor tidigare kunde följa basprogrammet.

Barnmorskan upplyser också om att hennes medicinska ansvar ökat sedan avtalet om läkarbemanning på mödrahälsovårdens mottagningar sagts upp. Sista gången som en obstetriker skötte mottagningen på hennes mödravårdscentral var en månad innan 26-åringen skrevs in.

Som alternativ erbjuds förstagångsgravida ett läkarbesök på sjukhuset inom tre månader, men långt innan dess har patienten erbjudits ultraljudsundersökning, och så var det också för 26-åringen.

Mödrahälsovårdsöverläkaren skriver att kvinnan följt basprogrammet utom när det gäller det läkarbesök som ska ske omkring vecka tolv.

Den person på mödravårdscentralen som 26-åringen talade med i telefon har inte kunnat identifieras.

Ansvarsnämnden hävdar i sin bedömning att barnmorskan utifrån uppgifterna om blödningar borde ha sett till att ultraljudsundersökningen utfördes tidigare.

Trots att nämnden skriver att äggledaren förmodligen hade behövt tas bort även om utomkvedshavandeskapet upptäckts två månader tidigare så får barnmorskan en erinran för att hon inte har fullgjort sina skyldigheter. Beslutet har vunnit laga kraft (HSAN 2637/99:a2).

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida