Äldres värdighet upprätthålls med respekt

Det är i vardagshandlingarna som vårdpersonalen visar sin respekt för de äldres integritet.

1 september 2003

Att få ta del av en daglig tidning kan vara avgörande för att en gammal människa ska känna sig respekterad. Att personalen knackar på dörren innan de kliver in är viktigt för en annan. Det är vårdpersonalens ansvar att ta reda på vad som är betydelsefullt för varje patient.

Alla som arbetar i vården uppmanas att värna om patientens integritet och autonomi och att anpassa vården efter den enskilde individens behov och resurser. Men vad det innebär i praktiken är inte lika självklart. Sjuksköterskan och högskolelektorn Ingrid Randers har i sin avhandling intresserat sig för begreppen integritet, autonomi och värdighet
i vården av äldre. Hennes slutsats är att vårdarens förhållningssätt och attityd till de gamla har avgörande betydelse för den äldres upplevelse av respekt.

Spelade dement
Allvaret märks i en intervju hon gjorde med en 91-årig man, med bibehållen intellektuell kapacitet, som vårdats på en avdelning där majoriteten av patienterna hade en demenssjukdom. Personalen förmådde inte bemöta honom som den unika individ han var, med egna resurser och förmågor. För att få uppmärksamhet och ”eöverleva”e sin sjukhusvistelse valde han att spela rollen av dement.

I sin strävan att förstå vad äldre uppfattar vara ett respektfullt bemötande, har Ingrid Randers intervjuat gamla som skrivits ut till eget boende efter en vistelse på geriatrisk klinik. De beskriver med tacksamhet de situationer där de under sin tid på sjukhuset känt sig respekterade. Men berättar också om smärtsamma stunder då de känt sig utsatta och kränkta. För dem som i huvudsak känt sig respektfullt behandlade upplevdes hela sjukhusvistelsen som positiv.

Tala om sina minnen
För de gamla var det viktigt att få ingå i ett socialt sammanhang både på sjukhuset och utanför. De önskade att personalen skulle bekräfta deras ”esociala jag”e och bemöta dem som visa och erfarna personer med aktivt intresse för livet. De ville inte bara att vårdpersonalen skulle respektera deras behov av meningsfulla aktiviteter och kontakter, utan önskade också att få tala om sig själva, sina minnen och sina upplevelser. De ville att personalen skulle ägna dem mer tid. Det skulle öka personalens möjligheter att ta reda på vem den gamla var.

Integritet och autonomi är abstrakta och svåra begrepp att omsätta i vardagsarbetet. För vad betyder begreppen konkret? Att personalens förhållningssätt avgör hur patienterna bemöts och hur deras värdighet respekteras, konstaterade Ingrid Randers i sina första delstudier. En slutsats var att mer kunskap är nödvändig. Därför ville hon undersöka om etikundervisning påverkar personalens bemötande.

Hon använde sig av en utbildningsmodell med ett aktivt lärande, där samtal fördes kring patientfall från personalens vardag.

– När personalen fick samtala och reflektera kring vardagshändelser, som jag dokumenterat under mina deltagande observationer på avdelningarna, fick de nya insikter, säger Ingrid Randers.

– Det abstrakta blev konkret. De insåg på vilket sätt deras vårdhandlingar visade på respekt respektive brist på respekt för de gamla.

Utbildningen följdes upp efter ett halvår och ett år. Det visade sig då att både personalens beteende och attityder hade påverkats positivt.

Skydda integriteten
Att värna om patienternas autonomi är viktigt för att skydda deras integritet. Begreppen hör intimt samman. Genom deltagande observationer fann Ingrid Randers att patientens möjlighet till autonomi är beroende av vårdpersonalens förhållningssätt. Integritet däremot är absolut och därmed oberoende av yttre faktorer. Det innebär att om patientens autonomi respekteras, skyddas patientens integritet och värdigheten upprätthålls.

Referens:
Randers I. Upholding older adults innate and inherent dignity within a caring context.
Akademisk avhandling, Karolinska institutet, Stockholm, 2002.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida