Allt fler lider av samvetsnöd

Etisk stress är ett växande problem i vården. Gör vi inget åt det får vi en mängd svaga medarbetare och en dålig vård, anser forskaren Stina Öresland.

Etisk stress eller samvetsnöd uppstår när man vet hur man bör handla men inte gör det. Skälen till att man inte gör vad man borde är brist på tid, pengar, plats, personal och ledarskap, liksom maktuttryck som paternalism, androcentrism och etnocentrism, hävdar Stina Öresland, forskare och kvalitetskoordinator på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Moral innebär att välja. Det är jag som väljer att släppa en dörr i ansiktet på någon annan i stället för att hålla upp den. Men alla val är villkorade och villkoren i vården är sådana att personalen ofta kör med dubbel bokföring. De vet hur det ska vara men gör något annat, berättar Stina Öresland.

Hösten 1998 intervjuade hon en femtedel (200) av alla anställda på en av Sahlgrenska universitetssjukhusets divisioner om seder, normer och värderingar i vården.

Verksamhetschefer, vårdenhetschefer, sjuksköterskor,  läkarsekreterare, undersköterskor och läkare intervjuades yrkesvis i smågrupper.

Det visade sig att personalen inte behöver fler etiska regler än dem de redan har.

– Tillvaron blir inte moralisk för att vi bestämmer det. Nya regler skapar bara ännu mer stress. I stället bör vi träna oss tillsammans att få goda vanor. Men problemet med etisk stress är strukturellt, inte indivuellt. Organisationen måste stödja personalen bättre än i dag.