Bättre livskvalitet med taktil massage
Olsson I med flera. Taktil massage vid stroke och livskvalitet. Vård i Norden 2004;24(2):21-26.
Bakgrund: Stroke utgör ett stort folkhälsoproblem och är den sjukdom som står för flest vårddagar på svenska sjukhus. Sjukdomen påverkar i hög grad patientens adl-förmåga, vilket har betydelse för livskvaliteten. En vanlig komplikation är depression. Förutom traditionella rehabiliteringsmetoder prövas i dag även komplementära metoder varav en är taktil massage.
Syfte: Att undersöka den taktila massagens betydelse för strokepatienters återhämtning och välbefinnande.
Metod: Prospektiv fallkontrollstudie där taktil massage jämfördes med en kontrollgrupp. Totalt inkluderades 35 patienter med diagnosen hjärninfarkt, 18 till taktil massage och 17 till kontrollgrupp. Behandlingsgruppen fick fem massagebehandlingar den första veckan och därefter tre behandlingar per vecka tills de skrevs ut. Patientens adl-funktion bedömdes två till tre gånger på strokeenheten. Upplevd livskvalitet (Nottingham health profile, nhp) mättes två gånger på strokeenheten och en tredje gång fyra veckor efter utskrivning. Afasipatienterna kunde inte delta i den mätningen. Läkemedelsförbrukning för smärta, sömnproblem, depression och oro registrerades till och med fyra veckor efter utskrivning.
Resultat: Massagegruppen hade vid den tredje adl-bedömningen gjort tydliga förbättringar främst gällande kontinens, förflyttning inomhus och hygien, medan kontrollgruppen förbättrats marginellt. Totala adl-medelvärdet vid mätning tre var 2,48 för massagegruppen jämfört med 0,94 i kontrollgruppen. Livskvalitetsmätningen visade att de som fick massage upplevde en förbättrad livskvalitet vid varje mättillfälle, medan kontrollgruppen upplevde mycket små eller inga förbättringar. Skillnaden var signifikant, störst i delskalorna energi och smärta. Massagegruppen kunde skrivas ut tidigare och krävde mindre mängd läkemedel, speciellt vid smärta och depression.
Slutsatser: Resultaten pekar på att taktil massage kan förbättra livskvaliteten hos strokepatienter och vara ett värdefullt komplement till övrig behandling. Om det var den taktila massagens påverkan på livskvaliteten som påverkade adl-förmågan i positiv riktning eller om det var en förbättrad adl som ökade livskvaliteten går inte att uttala sig om. Dock kvarstår att patienterna som fick massage förbättrades i flera avseenden och i större utsträckning än kontrollgruppen.
En möjlig förklaring till den reducering av oro, depression och stress som massage leder till är ökad aktivitet i det parasympatiska nervsystemet, där lugn och ro-hormonet oxytocin troligen spelar en avgörande roll. De masserade patienternas kontinuerliga förbättring, även efter avslutad massage, kan förklaras av att oxytocin sätter i gång viktiga antistressfunktioner via aktivering av andra mekanismer som verkar mer långsiktigt. Fler studier är nödvändiga för att fastställa den taktila massagens långsiktiga effekter.
Finansiär: Geriatriska kliniken, länssjukhuset i Gävle och FoU-forum, landstinget Gävleborg.
KOMMENTAR CATRINE JACOBSSON, KRISTINA LÄMÅS
Metoden borde komma fler till godo
Taktil massage är en metod som i studien av Olsson med flera benämns komplementär och har sin utgångspunkt i erfarenhetsbaserad kunskap inom omvårdnad. Författarna har därmed antagit utmaningen att studera om kunnande som baseras på erfarenhet kan få stöd genom forskning.
Studien väcker intressanta forskningsfrågor och ger svar på några. En stroke kommer ofta som ett »slag« mitt i livet. Studier visar att det är omvälvande och att återhämtningen omfattar olika faser som innefattar aspekter av livskvalitet (Kirkevold). Det framgår inte så klart i den här studien var i återhämtningsförloppet deltagarna befinner sig, men det är tydligt att de har allvarliga konsekvenser av sitt insjuknande. Därmed är också behovet av insatser som syftar till ökat välbefinnande angeläget att möta.
Ett problem med befintlig forskning inom massageområdet är att det förekommer en mängd olika tekniker och att studieuppläggen varierar gällande antal massagebehandlingar och hur länge varje behandling pågår. Det förekommer också en mängd begrepp som inte är klart definierade.
I denna studie beskrivs dock genomförandet noggrant och även tiden för varje tillfälle. Genom denna ingående beskrivning av den taktila massagen ges förutsättningar för att framledes jämföra resultatet med kommande studier.
Aspekter av välbefinnande och upplevd livskvalitet är i studien skattat med nhp-instrumentet vid upprepade tillfällen. Resultaten från skattningarna visar en tydlig förbättring vid alla mätningar och detta resultat styrks av att instrumentet är väl beprövat och anses ha god validitet. Dock skulle det ha varit önskvärt att genom intervjuer få en djupare förståelse för interventionens innebörd ur den drabbades perspektiv. Detta skulle ha gett studien ytterligare dimensioner av betydelse för omvårdnad.
Studien är mycket intressant även om den grundas på ett relativt litet antal deltagare. Begränsningen är dock förståelig, då det är en tidskrävande intervention som pågått under flera veckor för varje deltagare. Då interventionen är komplex och tidskrävande är det särskilt viktigt att den utvärderas på ett systematiskt sätt för att försäkra oss om metodens effekter. Studien tyder på att metoden har god effekt och borde därmed i större utsträckning komma personer med stroke till godo.
Referens: Kirkevold M. The unfolding illness trajectory of stroke. Disability and Rehabilitation 2002;24:887-898.