»Dialogen är vakna patienters verktyg«
Patienter som är vakna under operationen upplever att deras kroppar är objekt under stora delar av operationen — och de saknar en dialog med sjuksköterskan. ??
Upplevelsen av att vara objekt förstärks när nedre delen av kroppen inte har någon känsel efter regionalanestesi. Det visar en intervjustudie gjord av dialyssjuksköterskan Ann-Christin Karlsson. ?
– Patienterna tycker att det känns overkligt när underkroppen »separeras« från överkroppen. En av de intervjuade knäpatienterna undrade för sig själv »vems ben det där var som hissats upp i luften bakom det gröna skynket«, säger Ann-Christin Karlsson. ??
Enligt studien balanserar patienten mellan närhet och distans – samtidigt som de vill vara i händelsernas centrum vill de låta experterna vara ifred och göra sitt jobb. Men personalen i operationssalen kan hjälpa patienten genom att efterfråga patientens livsvärld. ?
– Att efterfråga någons livsvärld är att hjälpa den personen att förstå och skapa mening i sin situation just nu. Frågor som »hur är det för dig nu?«, »hur upplever du detta nu?« kan bidra till det. ?
Anestesisjuksköterskan borde finnas på en visknings avstånd, tycker Ann-Christin Karlsson, men så upplever inte patienterna i hennes studie att det är. En kvinna sa att hon inte visste var anestesisjuksköterskan var, att hon inte såg henne under hela operationen. ??
– Att bara veta var personalen i operationssalen finns kan vara en hjälp. Men det var bara vid en av de nio patienternas operationer som anestesisjuksköterskan satt i jämnhöjd med patientens huvud. Alla andra satt bakom patienten, säger Ann-Christin Karlsson. ?
Dialogen är patientens verktyg, sammanfattar hon. Och dialogen kan utgöras av mer än prat – ögonkontakt och kroppskontakt till exempel. ??
För inte så många år sedan mättes puls och blodtryck manuellt och bara det gjorde att det uppstod en kroppslig kontakt. I och med att vården har blivit mer teknisk finns en risk att närheten till patienten minskar. ?
– Tekniken bör inte stå i vägen, utan tvärtom skapa tid och utrymme för närhet och dialog med patienten, särskilt på en annars så medicintekniskt fokuserade arena som en operationssal utgör, säger Ann-Christin Karlsson.