Fler har fått heltid med bättre organisation

Det går att öka antalet heltidsanställda genom organisationsförändringar utan att minska det totala antalet anställda - det visar resultatet av ett antal projekt som bedrivits i en rad kommuner och landsting mellan 2002 och 2005.

När man tittar på utvecklingen i elva av de sammanlagt 40 projekt som genomförts i kommuner och landsting, inom det så kallade HelaProjektet, visar det sig att andelen heltidsanställda ökat från 28 till 55 procent. Det totala antalet anställda har inte minskat. Däremot har behovet av timanställda och korttidsvikarier gått ner och övertiden har sjunkit med i genomsnitt 40 procent.

En sammanfattning av HelaProjektet, som presenterades vid en konferens i Stockholm i dag på förmiddagen, visar att försök med arbetstidsmodeller ingått i 25 av de 40 projekten och berört cirka 8 000 anställda. Andra organisationsfrågor som ingått har varit bland annat praktik, arbetsrotation, hospitering och bemannade resurs/vikariepooler.

1 000 fler har fått heltid

Sammanlagt har över 1 600 personer fått den arbetstid de önskat, varav nästan 1 000 heltid.

– Men den här statistiken är ett år gammal och min gissning är att det i dag rör sig om dubbelt så många, sa Arbetsmiljöverkets Mårten Holmström som varit ansvarig för HelaProjektet.

Under projektets gång har man sett många hinder för att de som är ofrivilligt deltidsarbetslösa ska få en högre syselsättningsgrad. Det är bland annat återkommande besparingar i organisationen, att många deltidsarbetare ökar flexibiliteten för arbetsgivaren, att deltidsbegreppet är djupt rotat hos de anställda, och att det finns en rädsla för att inte orka arbeta mer.

– Men rädslan att inte orka är ett ansvar för arbetsgivaren. I arbetsmiljölagen sägs mycket tydligt att arbetsgivaren har ansvaret för att arbetsförhållandena anpassas till människans olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Om arbetsgivarna följer lagen skulle fler orka arbeta heltid, sa Mårten Holmström.

Högre lön och större pension

Han sa att de 150 miljoner kronor som projektet kostat snabbt sparas in, bland annat genom att arbetslöshetskassans utgifter minskar med cirka 100 miljoner kronor per år.

– Sedan måste man se de positiva effekterna för individerna. De har fått högre lön och kommer därigenom att få en högre pension, sa han.

Mårten Holmström pekade också på en annan konsekvens som man kanske inte alltid tänker på. Projektet har lett till större möjligheter att gå upp i arbetstid, men alla som har fått erbjudandet har inte tackat ja.

– Därmed förlorar de rätten till att deltidsstämpla eftersom det finns arbete. Totalt är det cirka 4 000 personer som har slutat stämpla, sa han.