I Kalmar pratar man sig frisk

För att få friskare personal har man i Kalmar startat kollegiala samtalsgrupper. Deltagarna får själva välja vad samtalen ska handla om

3 februari 2003

All landstingsanställd personal i Kalmar fick för ett år sedan besvara en enkät om hälsa, livsstil och arbete. Av de omkring 3 900 personer som svarade bedömdes 650 vara utsatta för hög stressbelastning. 85 av dem deltar nu i så kallade kollegiala samtalsgrupper.

Projektet i Kalmar är ett av flera så kallade du-projekt (depression och utmattning) som bedrivs vid Karolinska institutet i Stockholm. Syftet är att kartlägga hur vanlig arbetsrelaterad ohälsa är bland landstingets personal samt att undersöka om kollegiala samtalsgrupper kan förebygga arbetsrelaterad stress och utmattningsdepression.

I samtalsgrupperna prövas en pedagogisk metod som bygger på problembaserat lärande (pbl). I gruppen ges tid till reflexion, eftertanke och erfarenhetsutbyte mellan kolleger. Deltagarna arbetar med individuella förändringsmål och ger även förslag till organisatoriska förändringar på arbetsplatserna.

Under tio veckor träffas grupper med vardera åtta personer på betald arbetstid två timmar i veckan. Gruppsamtalen leds av en specialutbildad handledare, men det är deltagarna själva som väljer vad samtalen ska handla om. Redan nu märks positiva effekter av gruppsamtalen, berättar sjuksköterskan Ulla Peterson som leder studien.

? De ger varandra stöd och uppmuntran och får veta att de inte är ensamma om att känna som de gör.

Visar det sig att samtalsgrupperna kan förebygga stressrelaterade sjukdomar hoppas Ulla Peterson att gruppdeltagarna fortsätter att träffas.

? Men det krävs fler insatser på såväl samhälls-, organisations- och individnivå, understryker hon.

Resultaten av studien beräknas vara sammanställda under hösten.

Ökad efterfrågan
Inom ramen för du-projekten pågår ytterligare ett projekt i Kalmar. Även vid Nyckeln kurscenter på Länssjukhuset används problembaserat lärande som metod, men här är målgruppen personer som redan är sjukskrivna för utbrändhet eller andra stressrelaterade åkommor.

På kurscentret har man under flera år bedrivit egenvårdsbaserad rehabilitering i grupp för patienter med fibromyalgi, diabetes, ms, utbrändhet och andra långvariga sjukdomstillstånd.

Under 2001 ökade efterfrågan på »utbrändhetskurser« drastiskt och sedan 2002 bedrivs ett projekt med mål att ta fram ett rehabiliteringsprogram för stressrelaterad utmattning. I pilotstudien ingår 30 personer som delats in i fyra olika rehabiliteringsgrupper. De träffas tillsammans med handledare en gång i veckan under 20 veckor.

Måste börja hos sig själv
Målet är att gruppdeltagarna själva ska bli drivande i sin egen rehabilitering. En vanlig frågeställning är: »Hur kommer det sig att jag är drabbad, och hur ska jag göra för att kunna komma tillbaka till arbetslivet?«, berättar sjuksköterskan Kent-Inge Perseius vid kurscentret.

? De tittar på vad det är i deras personlighet och livssituation som bidragit till att de är sjukskrivna. Det är hos sig själva de måste börja, säger han.

Gruppdeltagarna har ett stort stöd av att höra varandra berätta om hur de bearbetar den kris det innebär att inte orka med sitt arbete. De tar fram en egen framtidsplan där de ska beskriva vad som behövs för att kunna komma tillbaka till arbetslivet. I rehabiliteringsprogrammet kan de få hjälp att finna balans mellan vila och aktivitet, återfå hopp, tron på sig själva och framtiden samt successivt kunna återgå i arbete.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida