Kort utbildning i beställning av labbprover höjer kvaliteten på vården
Att utbilda läkare i hur de mest effektivt kan använda sig av de vanligaste klinisk kemiska analyserna har stor effekt på beställarmönstret. Även efter en kortare utbildning kvarstår effekten åtskilliga år. Det visar en svensk studie som presenteras på världskongressen för biomedicinska analytiker i Sydkorea.
Generellt inom sjukvården är många av de prover och tester som beställs av läkarna mer baserade på invanda beställarmönster än på det diagnostiska värdet av varje enskild analys. Ett exempel är hjärt- och levermarkörerna ASAT och ALAT som nästan alltid beställs tillsammans, trots att det oftast bara är ALAT-värdet som läkarna är intresserade av att få svar på. Det finns en lång rad av andra exempel på liknande kombinationspaket av analyser som är vanliga i sjukvården.
Stora pengar att tjäna
Sett till en enskild vårdcentral, ett landsting eller sjukvården totalt sett finns här med andra ord en stor potential för att kostnadseffektivisera vården, men också för att höja kvaliteten på den vård som ges.
Det som räknas är oftast bara själva kostnaden för analysen. Räknar man in all den tid som går åt för exempelvis sjuksköterskor att följa upp alla onödiga analyser, läkarnas tid för att ta ställning till svaren och de eventuella återbesök för omtagning med mera som kanske blir resultatet om ett visst värde ligger utanför referensområdet handlar det om helt andra kostnader.
Kort utbildning
För att minska användandet av förlegade och ospecifika analyser till förmån för nyare och mer specifika analyser fick ett 60-tal husläkare inom primärvården i Uppsala 1996 en tvådagarsutbildning i konsten att beställa prover på ett effektivt och genomtänkt sätt. Eftersom laboratoriepersonalen i viss mån kan påverka läkarnas beställningar deltog även de i utbildningen.
Före och sex månader efter utbildningen mättes kvoterna för de mest vanliga kombinationsanalyserna. Ett exempel är ASAT/ALAT ? man ville minska på antalet analyser av den förlegade hjärtmarkören ASAT.
Genom att mäta kvoter istället för enskilda analyser påverkades inte resultatet av fluktuationer i det totala antalet beställda prover, exempelvis om en läkare blev sjukskriven eller tog semester.
Halvårsuppföljningen visade på stora positiva förändringar i provtagningsmönstret. Flertalet kvoter minskade signifikant.
Åtta år senare
Biomedicinska analytikern Mirja Augustsson, doktorand vid avdelningen för klinisk kemi, Uppsala universitet, har följt upp hur beställningsmönstret ser ut i dag, åtta år senare.
Hennes studie, i vilken 23 av husläkarna har ingått, visar att effekten sitter i. För nio av de tolv kvoter som hon har studerat kvarstår det positiva beställarmönstret från halvårsuppföljningen. I vissa fall har beställarmönstret till och med förbättrats.
För att kontrollera att det inte är bara är en allmän trend som återspeglas i resultatet har hon jämfört med beställarmönstret inom primärvården i Linköping, där någon liknande utbildning inte hållits. På nästan samtliga kvoter ligger Uppsala bättre till.
– Resultatet visar att utbildning verkligen lönar sig om man vill påverka beställarmönstret, vilket är viktigt för att förbättra kostnadseffektiviteten och kvaliteten i sjukvården, säger Mirja Augustsson.