Snabb insats räddar liv

Ett bättre omhändertagande av patienter med hjärtstopp kan rädda åtskilliga tillbaka till livet varje år.

De flesta oväntade hjärtstopp beror på plötsligt kammarflimmer. Förr var det en vanlig och fruktad komplikation. Nu vet man att 80 procent av fallen kan återgå till normal rytm med omedelbar defibrillering. Ett par minuters hjärtstopp klarar alla. Efter 15 minuter är döden nästan ofrånkomlig.

Kardiologerna på Sahlgrenska universitetssjukhuset har analyserat de 3180 dödsfall som inträffade där mellan 1994 och 1997. 51 procent av alla hjärtstopp inträffade på avdelningar med ekg-övervakning.

Av alla patienter med hjärtstopp hade hälften kammarflimmer eller kammartakykardi som första observerade arytmi. Av dem skrevs över hälften ut levande, liksom var fjärde med asystoli och var fjortonde med pea (pulsös elektrisk aktivititet).

Dör i onödan
Genomsnittstiden från hjärtstopp till defibrillering var på Sahlgrenska en minut hos monitorerade patienter och fem hos de andra.

Fyra av fem fick tillbaka samma livskvalitet som de haft innan hjärtstoppet.

Långtidsöverlevnaden för patienterna med hjärtstopp som defibrillerats skiljde sig inte från de som fått en hjärtinfarkt utan hjärtstopp. 20 procent dör inom ett år, 60 procent överlever i fem år.

– Utifrån de fynd vi gjort på Sahlgrenska så dör människor i onödan på våra svenska sjukhus, konstaterade professor emeritus Stig Holmberg på seminariet Kan man överleva fast hjärtat stannat?

Överlevnadssiffrorna från Sahlgrenska är avsevärt högre än de internationella. Kanske för att man avstått från hjärt-lung-räddning (hlr) på de svårast sjuka. hlr påbörjades bara i 10 procent av alla hjärtstopp – en internationellt sett låg siffra.

Tiden avgörande
För att ta reda på hur det såg ut på andra sjukhus skickade kardiologerna på Sahlgrenska en enkät till 85 sjukhus. Av de 39 som svarade hade bara hälften en målbeskrivning för hlr-utbildning.

Bara på var tredje sjukhus hade mer än tre fjärdedelar fått utbildning eller repetition de senaste två åren. På två tredjedelar av sjukhusen hade inte ens var fjärde läkare fått någon utbildning de senaste två åren.

Tiden till defibrillering är avgörande för överlevnad och ett bra mått på kvalitet, men den mättes bara på 45 procent av sjukhusen.

Defibrillator på varje avdelning
De enda behandlingsåtgärder som visat sig vara av betydelse för överlevnad vid hjärtstopp är hjärt-lungräddning och defibrillering av kammarflimmer, kort fördröjningstid från hjärtstopp till start av behandling samt kvalitetet på hjärt-lungräddningen.

Socialstyrelsen hävdar att hjärt-lungräddning bör starta inom en minut efter hjärtstopp och defibrillering inom tre (en minut för diagnostik, en för att hämta defibrillatorn och en för att förbereda patienten).

Hur kan då omhändertagandet förbättras så att överlevnaden ökar?

Stig Holmberg vill att varje avdelning ska ha en defibrillator och personal som kan defibrillera ständigt tillgänglig. Då kan behandlingen starta inom en minut.

Verksamhetsmålen ska vara tydliga, material och utbildningsresurser adekvata, varje avdelning ska ha ett totalansvar för behandlingen och det ska finnas system för kvalitetskontroll.