Svårt att bevisa nyttan av livsstilsförändringar

De vetenskapliga bevis som finns i dag pekar tydligt på livsstilens betydelse för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom. Men det är ännu ont om studier som faktiskt kan visa att en förändring av livsstilen förebygger hjärt-kärlsjukdom. Anledningen är att sådana studier är svåra att göra.

1 december 2008

Det finns observationsstudier som visar att det är nyttigt att leva på det ena eller andra sättet, men det är ont om interventionsstudier med lång uppföljning som kan bevisa att livsstilsförändringar sänker risken för hjärt-kärlsjukdom.«

Det säger Peter Nilsson, docent vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Malmö universitetssjukhus, Umas.

Den norska interventionsstudien på 104 män som följdes i 24 år (som nämns i reportaget på sidan 5) är hittills den enda som har visat en effekt på dödlighet i hjärt-kärlsjukdom, men den är alltför liten för att kunna dra några långtgående slutsatser ifrån, skillnaden mellan grupperna var endast fem dödsfall. En annan interventionsstudie tittade på effekten av minskat fettintag och ökat intag av frukt och grönsaker hos 50 000 kvinnor över åtta års tid utan att kunna visa någon skillnad.

– Vi vill ju gärna tro att livsstilsförändringar minskar risken, men det är svårt att göra långa randomiserade kontrollerad studier med livsstilsintervention som bevisar det, och tills det är gjort får vi lita på observationsstudierna, säger Peter Nilsson.

Men erfarenheten har visat att det kan vara vanskligt att lita på observationsstudier.

Under 1990-talet visade till exempel flera stora observationsstudier att hormonbehandling vid klimakteriet, till exempel östrogen eller progesteron, skyddade kvinnor mot hjärt-kärlsjukdom. När sedan interventionsstudierna så småningom blev klara visade det sig att det i stället var precis tvärtom.

– Problemet med observationsstudier är att de som äter på ett visst sätt eller lever på ett visst sätt kanske har andra plusfaktorer. De som motionerar mycket har det ofta mycket bättre socialt ställt, till exempel, säger Peter Nilsson.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida