Svart på vitt – nu har Marias arbete blivit mer synligt

Maria Bergentz tycker att mångsidigheten i hennes arbete har blivit tydlig med arbetsvärdering. Dessutom har hon fått svart på vitt att det hon gör är kvalificerat.

10 januari 2004

Maria Bergentz, sektionsledare på intensivvårdsavdelningen på Alingsås lasarett, är stolt över att vara sjuksköterska och skulle gärna rekommendera sin tonårsdotter att bli det.

-Att vara sjuksköterska är att få lära sig nya saker hela tiden, och man vet varken hur dagen ska börja eller sluta. vänd

Därför var det med positiv nyfikenhet hon gick med på att bli en referensbefattning i pilotprojektet om arbetsvärdering. »Äntligen gavs vi möjlighet att visa hur komplext vårt arbete är«, säger hon.

Och därför var varken hon, eller hennes sjuksköterskekolleger, oroliga för att deras arbete skulle bli lågt värderat.

Ledningen på lasarettet i Alingsås satsade på medinflytande och samverkan när de beslutade att arbetsvärdera personalen. Liksom på andra håll är det jämställdhetslagens krav på lönekartläggning som satt blåslampa på arbetsgivaren, och vid ett möte i början av förra året presenterade personalchefen idén att bli en pilotarbetsplats för ett arbetsvärderingsprojekt.

Bland de omkring 600 anställda på lasarettet skulle ett antal referensbefattningar poängsättas och bli vägledande för värderingen av all personal.

Agneta Lundberg, avdelningschef på iva, var inte svår att övertala.

-Förra gången det var aktuellt, när lönediskrimineringsmålen drevs i Arbetsdomstolen, satt jag i Vårdförbundets styrelse i Älvsborg. Vi drev arbetsvärdering starkt och sedan dess har jag inte släppt tanken att det är det enda sättet att jämföra både befattningar och kvinnors och mäns arbete.

Britta Ekman, sjuksköterska på kirurgen och Ulla Andersson, sjuksköterska på medicinmottagningen har, i likhet med Maria Bergentz, deltagit i pilotprojektet. Ingen av dem har något att invända mot arbetsvärderingen. Tvärtom var det upplyftande att under en och en halv timmes intervjuer, med extern konsult och avdelningschef, få fram vad de verkligen gör.

-Vi fick synas för en gångs skull, säger Britta Ekman.

Och Ulla Andersson, som också är facklig företrädare, tycker att de som höll i projektet förberedde det hela väl och informerade personalen om hur det skulle gå till på ett bra sätt.

Bland Vårdförbundets medlemmar på Alingsås lasarett är arbetsvärderingen inte kontroversiell. Det har den inte varit bland de övriga fackliga organisationerna heller. Hittills. För det är först när poängsättningen är färdig och offentliggörs som det blir klart hur olika arbeten värderas i förhållande till varandra. En del resultat kanske förvånar. Att sjuksköterskor på vårdavdelningar hamnar i samma intervall som grupper med högre lön till exempel.

Även samma befattningar kan hamna i olika intervaller. På iva har till exempel ansvar för människors liv och ryckigheten i yrket värderats.

Agneta lundberg har hamnat i nivå med en läkare. Det är knappast något som kan avläsas i hennes lön. Ledningen för Västra Götalandsregionen har sagt att arbetsvärderingen ska ligga till grund för lönesättningen i framtiden. Det har den gjort i Göteborgs kommun. Sådant väcker väl höga förväntningar?

-Självklart. Så mycket tid som vi har lagt ned på det här, säger Agneta Lundberg.

Kanske ligger det en risk i det, tillstår hon, men framför allt tror hon att förväntningarna skapar en dynamik. Som det gjorde på den tiden hon stod på barrikaden och krävde 13000 i grundlön.

– Då var sjuksköterskor urdåligt betalda med en grundlön på omkring 11 000 kronor. En omöjlighet sa många om 13 000, men sedan dess har löneutvecklingen varit bra. Fast vi är fortfarande underbetalda.

Underbetalda, felavlönade. Upplever de sig fortfarande som lönediskriminerade -löneutvecklingen till trots?

De berättar hur det var för några år sedan. Då sa Anna-Karin Marquard, facklig företrädare på sjukhuset, upp sig och började på Sahlgrenska universitetssjukhus i Göteborg. Med det höjde hon sin lön med 3 000 kronor i månaden. En lön hon fick behålla när hon sex veckor senare slutade i Göteborg för att återigen börja på lasarettet i Alingsås. Och Maria Bergentz, som flyttade med sin familj från Göteborg till Alingsås, fick sänkt lön med motiveringen: »Maten är billigare här.«

Sedan dess har lasarettet i Alingsås fått en ny sjukhusdirektör och en ny ledning. Kvinnor nästan allesammans. De flesta verksamhetschefer på sjukhuset är kvinnor-och de är både sjuksköterskor och läkare. »Öppet och högt i tak«, beskrivs klimatet på sjukhuset. Men lönediskriminerade anser sjuksköterskorna att de fortfarande är.

De har många gånger mötts av argumentet att de är för många för att lönerna ska kunna höjas ordentligt. Det är inget argument egentligen, invänder Britta Ekman.

-Kvinnorna ska ju inte subventionera vården med för låga löner. Är kostnaderna för höga borde man undersöka om det är något man kan klara sig utan i stället.

Sparbehovet finns i medvetandet hela tiden, säger Ulla Andersson och berättar om sjuksköterskan som tog med spackel hemifrån och började spackla där putsen från en vägg på avdelningen hade rasat.

Agneta Lundberg kan inte förstå dem som säger att arbetsvärdering motverkar den individuella lönesättningen. Arbetsvärdering värderar yrket, understryker hon, sedan är det hon som chef som i lönesamtal sätter vars och ens individuella löner.

Lönesamtal har genomförts nästan överallt på sjukhuset och ingen av sjuksköterskorna här verkar sakna den tid då lönen avgjordes i förhandlingar mellan arbetsgivare och fack. »Facket sätter för dåliga löner«, hette det då. Nu vet man bättre vad som gäller.

Att deras yrke är ett bristyrke har varit en fördel vid lönesamtalen, konstaterar sjuksköterskorna på Alingsås lasarett. De senaste årens goda löneutveckling anser de att de till en del kan tacka marknadskrafterna för, och nu frågar de sig vad hot om ytterligare neddragningar kan komma att innebära.

I en sådan tid tycker de att det är skönt att veta att en sjuksköterskas arbete får höga poäng i en arbetsvärdering.

ARBETSVÄRDERING BARA EN DEL
Enligt jämställdhetslagen ska arbeten bedömas utifrån kriterier som kunskap och färdigheter, ansvar och ansträngning. Arbetsvärderingssystemen är uppbyggda efter dessa huvudområden. I Bas värderas: kunnande, problemlösning, ansvar och arbetsförhållanden. Under varje område finns flera underfaktorer.
  Arbetsvärdering är en av tre delar i arbetsgivarnas lönepolicy. De två andra är individuella bedömningar av prestationer och marknadskrafter. De individuella prestationerna brukar bedömas med hjälp av framtagna lönekriterier. »Arbetar i enlighet med planer och mål« och »Utför arbetet effektivt« är exempel på det. De ska inte blandas ihop med arbetsvärdering, som är en jämförelse av olika arbeten.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida