Utfrågning visade farhågor om forskning och utbildning med nya startlagen

Hur går det med forskning och utbildning? Det var en central fråga för flera av deltagarna i den offentliga utfrågning om regeringens förslag till ?startlag?, som riksdagens socialutskott ordnade i dag.

Regeringsförslaget innebär ju att dagens begränsningar för landstingen att låta entreprenörer ta över driften av sjukhus och för dessa att ta ut vinst på sin verksamhet ska avskaffas.

Representanter för myndigheter och organisationer var inbjudna att ge sin syn på regeringens förslag. Bland dem fanns Vårdförbundet.

? Vår utgångspunkt är vårdmötet, sa förbundssekreterare Eva-Lisa Krabbe. Vården måste organiseras från ett helhetsperspektiv i stället för som i dag utifrån diagnoser, organ och så vidare. Vårt främsta intresse är att få svar på frågan hur man skapar system för denna sammanhållna vård.

Mer resurser

Läkarförbundets Catarina Andersson Forsman efterlyste mer resurser till vården för att det inte skulle uppstå en ?undanträngningseffekt? ? det vill säga att ?gräddfiler? skulle kunna skapas. Hon ville också ha en tydlig definition av vad ?vård på lika villkor? innebär.

? Hur ska man avgränsa det offentliga åtagandet? undrade hon.

För Kommunal är frågan om privat vård inte så dramatisk, intygade utredningschefen Rolf Andersson, bara den styrs av behov, betalas via skatten och kontrolleras av demokratiskt tillsatta organ. Men han tyckte också att lagändringen nästan var lite onödig ? redan i dag går det att lägga ut driften av närmare 60 av de 80 sjukhusen i landet på entreprenad. Han var dock kritisk mot talet om att ?lediga resurser? skulle kunna användas till försäkringspatienter (?gräddfilerna?).

? Finns det resurser över, använd dem till att ge dem som väntar på vård det de behöver! sa han.

Inga märkbara skillnader

Vårdföretagarna var positiva till lagen. Ordföranden Gösta Jedberger tyckte att politikerna borde sluta att vara produktionens fångar och försäkrade också att organisationen tveklöst står bakom den solidariska finansieringen.

Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund konstaterade att det inte fanns några märkbara skillnader mellan privat och offentligt driven vård.

Magnus Svantesson från Statskontoret tyckte att högspecialiserad vård (som utgör 1 procent av all vård) samt forskningsnära verksamhet borde undantas. Det förstnämnda är en riksangelägenhet och bör inte överlåtas till ett enskilt landsting att bestämma om, medan forskningen är en statlig angelägenhet.

Utbildningen i kläm?

Också Anders Hamsten från Karolinska institutet var rädd för att utbildningen kunde komma i kläm om fler entreprenörer får ansvar för den mer avancerade sjukvården ? han vittnade om att det redan i dag är extra svårt att få kliniska utbildningsplatser för läkarstudenterna. Han var också rädd för att satsningar på långsiktig forskning kan hotas av kortsiktiga entreprenader.

SKL, Sveriges kommuner och landsting, byter politisk ledning om ett par veckor. Därmed kommer organisationens åsikt i många av de frågor som tas upp i detta sammanhang att ändras. Men den nuvarande styrelsen är överens över partigränserna om att landstingen måste kunna styra inriktningen av den privata verksamheten också när det gäller till exempel läkemedelsanvändningen, berättade Roger Molin från organisationen.

Utfrågningen var ett led i socialutskottets arbete med att skriva ett betänkande över propositionen. Debatten i riksdagens kammare planeras till den 9 maj.