»Vi är snarare en klan än en nation«
- Alla vi sju som arbetar på sjuksköterskeföreningen är släkt, avslöjar ValgerÅ°ur KatrÅn Jųnsdųttir, chefredaktör för den isländska sjukskötersketidningen.
Släktskapet upptäckte de genom att via Internet gå in i Islendingabok, en söksida som Decode har skapat. Den innehåller data från kyrkböcker och offentliga register. Förutom namn och släktband, finns tid och plats för födelse och död.
– När vi fick en ny ordförande för två år sedan skrev jag in hennes namn, Elsa Björk Friðfinnsdóttir, i Islendingabok för att se om vi var släkt, berättar Valgerður. Våra förfäder fem generationer bort var syskon. En kollega är också släkt med henne fem generationer bakåt. Men vi två är inte så nära släkt – fast hon heter som min släkting, Steinunn Helga!
Islänningarna tycker att det är spännande att vara med och göra Island till en världsledande nation när det gäller nya medicinska upptäckter. Och det märks att de är stolta över att deras arvsmassa har något värdefullt att bidra med som kan hjälpa mänskligheten.
Befolkningen har i alla tider dokumenterat sin historia och sina släktband. Långt innan skriftkonsten kom till Island höll man reda på sina förfäder – inte minst för att kunna hävda rätten till sin jord , och för att hålla ordning på sin moraliska skyldighet till hämnd vid de blodiga släktfejder som de isländska sagorna är fulla av.
För många islänningar är sagorna fortfarande en självklar del av vardagen och släktintresset lever. Ofta känner man till att en förfader för mer än hundra år sedan led av en krämpa och en annan av något annat.
Sedan Islendingabok las ut på nätet 2001 kan alla islänningar skicka efter en kodnyckel som öppnar sidorna med det egna släktträdet.
– Vi islänningar är släktintresserade och nyfikna, de flesta gick nog in och tittade. Jag spårade min släkt till norrmannen Helge Mauri som bosatte sig på Island på 900-talet, och mina föräldrar har en gemensam anfader. Så vi är nog snarare en stor klan än en nation, säger Valgerður.