”Vi kan inte stå och stampa”

”Vi kan inte stå och stampa”
Emir Begano och Emma Robertson, röntgensjuksköterskor i Region Skåne, värdesätter att de nu får utvecklas vidare i jobbet. Foto: Susanna Pagels

Pilotförsök. Region Skåne erbjuder röntgensjuksköterskor ?en ny typ av specialisttjänster, trots att det ännu inte ?existerar en formell specialistutbildning.

30 november 2016

Vi vill att lägstanivån för röntgensjuksköterskor ska vara en magisterexamen och att alla ska ha en specialistutbildning i framtiden”, säger Violetta Ellmer, områdeschef på Bild och funktion vid Skånes universitetssjukhus och den som har varit drivkraften bakom satsningen i Skåne.?

Upplägget är i enlighet med vad Svensk före­ning för röntgensjuksköterskor, SFR, och Vårdförbundet har önskat sig.

?Nu i december utlyses specialisttjänsterna, som är vikariat till dess att man tagit en magisterexamen. Tjänsterna är öppna att söka för de röntgensjuksköterskor som pluggar eller redan har en magisterexamen på 60 högskolepoäng inom de områden som efterfrågas.?

Röntgenverksamheten har sett över sina ?behov och inrättar åtta tjänster — fyra i Lund, fyra i Malmö — utifrån modalitet, exempelvis datortomografi, DT, eller magnetkamera, MR. Ett antal specialisttjänster inrättas även på ?funktionssidan. ?

Det var till en början inte tänkt att lönerna skulle höjas för dem som får tjänster inom pilotförsöket, men där har man tänkt om.

?— Vi måste ju visa att vi tycker att det här är viktigt, säger Violetta Ellmer.?

I samma veva har man bestämt att ställa krav på magisterexamen även för dem som har de fyra halvtidstjänsterna som kliniska lärare. ?

— Deras kompetens måste vara högre än hos dem som de handleder. En fördjupning inom handledning, pedagogik eller ledarskap är också värdefullt. ??

Emir Begano har redan kommit långt i sin vidareutbildning på avancerad nivå och är på väg mot en master. Han har haft sin halvtidstjänst som klinisk lärare i Malmö sedan drygt ett år, på sin andra halvtid jobbar han med dator­tomografi.?

— Jag trivs jättebra, jag kan jobba med DT ?som är min specialitet men ser också till att det fungerar för studenterna. Det höjer min kompetens och jag har fått en karriärväg, säger han. ?

Som klinisk lärare är han bryggan mellan sjukhuset och universitetet och har bland annat ansvar för att organisera handledning för studenter på grundnivå som gör sin verksamhetsförlagda utbildning, vfu.??

Emma Robertson är klinisk lärare i Lund på halvtid, men hon börjar sin magisterutbildning först nu. Hon har jobbat inom en mängd olika områden under sina 21 år på röntgen.?

— Att byta jobb har fram tills nu varit det enda alternativet för att få göra något nytt som röntgensjuksköterska, det har inte funnits några andra karriärvägar. Men vi kan inte stå och stampa, det behöver öppnas uppåt. ?

Redan nu har det gett utdelning att Skånes universitetssjukhus under de senaste två åren satsat mer på vidareutbildning och kompetensutveckling av röntgensjuksköterskor, anser både Emma Robertson och Emir Begano. Från att ha haft en hög personalomsättning söker sig allt fler till Lund och Malmö och fler stannar kvar.??

De som liksom Emma Robertson inte är klara med sin magisterexamen får gå på föreläsningar under betald arbetstid. Regionen ställer inget krav på att röntgensjuksköterskorna som utbildas måste stanna kvar en viss tid efter examen.?

— Nej, de bidrar ju till återväxten och stannar oftast i Region Skåne ändå. Vi vill stimulera forskningen för att få fler disputerade röntgensjuksköterskor både i verksamheten och på universiteten, säger Violetta Ellmer.?

Hon hoppas att det snart blir verklighet med en reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor, i enlighet med förslaget från SFR och Vårdförbundet. Med reglering skulle alla veta vad den står för. ??

Pilotförsöket i Skåne utvärderas om ett år. Göteborg ligger också i framkant men har inte hunnit lika långt. ?

— Vi ser behovet av specialistutbildade röntgensjuksköterskor. De är en central personalgrupp i patientflödena och behövs för diagnostiken, forskningen och våra lärosäten, säger Barbro Cagner, biträdande verksamhetschef för radiologin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

?De har i sin utvecklingsplan för 2016 beslutat att driva frågan om reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor tillsammans med Göteborgs universitet.?

— Vi hör många unga nyutexaminerade röntgensjuksköterskor fråga efter karriärvägar tidigt i dag, det måste vi ta vara på och stimulera, säger Barbro Cagner.?

Hon tycker det är viktigt att röntgensjuksköterskor ska kunna doktorera redan i unga år, liksom att den första professuren i radiografi ska bli verklighet.

??Eftersom det ännu inte finns någon reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor finns inga utbildningstjänster för dem i Västra Götalandsregionen, men man jobbar på att lösa problemet. För sjuksköterskor som specialistutbildar sig finns i regionen kliniska tjänster som liknar AST, Akademisk specialisttjänstgöring, en modell som Vårdförbundet har utarbetat.

Fakta

Magisterexamen
60 högskolepoäng, hp, på avancerad akademisk nivå (ett års heltidsstudier). Minst 30 hp är fördjupning inom huvudområde, 15 självständigt arbete. Kräver treårig kandidatexamen i botten, 180 hp.

Masterexamen:
120 hp (två års heltidsstudier) efter kandidatexamen. Ofta börjar man med en magister och går sedan vidare.

Specialistutbildning i form av ast*:
Reglerad utbildning som motsvarar minst en magister. Ofta på halvfart, varvas med klinisk tjänstgöring, görs i samarbete med arbetsgivaren och tar minst två år. Finns för sjuksköterskor men ännu inte för röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.

*Akademisk specialisttjänstgöring eller liknande utbildningstjänst

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida