Almedalen. Makten förskjuts från professionen till patienterna
Patientmakt är ordet på mångas läppar i Almedalen. Men vi får inte glömma dem som själva inte kan göra sin röst hörd, säger diabetessjuksköterskan Janeth Leksell.
Patienterna ska få utökade möjligheter att välja vårdgivare, få rätt till mer och bättre information och kunna läsa sin journal på nätet. I snabb takt förskjuts nu makten från läkare, sjuksköterskor och andra inom vården till patienterna.
Att det pågår en stor förändring är den allmänna uppfattningen bland vårdens makthavare här i Almedalen. Men alla är inte lika imponerade och det finns de som hissar varningsflagg.
Hinder för att välja
– Den grupp som redan är välinformerad kommer att få större möjligheter att välja, men vi måste också tänka på de socioekonomiska orättvisor som finns. Ålder, psykisk sjukdom, språksvårigheter och mycket annat är hinder för att kunna söka information och göra egna val, säger diabetessjuksköterskan Janeth Leksell.
Hon är ledamot i styrelsen för föreningen för sjuksköterskor i diabetesvård, SFSD. Där har man noga diskuterat vad patientmakt betyder och vilka krav det ställer på diabetessjuksköterskorna. Här i Almedalen deltog hon i ett av de många seminarierna om patientmakt. En av frågorna som ställdes var varför patienterna ännu inte kan ta del av den information som finns när det gäller jämförelser av resultaten inom diabetesvården.
– Landstingen måste börja lägga ut den här informationen nu. Att patienterna kan välja vård kommer att höja kvaliteten, sade Anders Lönnberg, ordförande i Diabetesorganisationen i Sverige.
Behöver träna på patientmedverkan
Kravet på mer patientmakt ställer krav på vården att inte bara informera mer, utan även på ett bättre sätt, menar Janeth Leksell.
– Vi måste träna på att bli bättre på patientmedverkan. Vi behöver skaffa oss pedagogiska kunskaper, se över hur vi ger informationen och se till att budskapet verkligen går fram.
Oacceptabla skillnader
Patientmaktsutredningen, som presenterades i förra veckan, pekade på oacceptabelt stora skillnader mellan landstingen. Hur snabbt man får behandling, vilken typ av insatser som görs och de medicinska resultaten liknades vid ett lotteri av utredaren Johan Assarsson.
Agneta Jansmyr, landstingsdirektör i Jönköping, tillhör dem som hoppas att möjligheten att kunna jämföra vården på olika håll och göra val utifrån det ska minska skillnaderna.
– Vi måste göra informationen mer tillgänglig för patienterna, men det vi behöver arbeta allra mest med är kvaliteten så att variationerna minskar och patienterna får en bra vård vart de än väljer att vända sig, säger hon.
Det pågår en maktförskjutning
På ett annat seminarium som anordnades av Sveriges kommuner och landsting, nu på morgonen, inledde Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL, med att slå fast att det pågår en maktförskjutning från professionerna till patienterna.
– Patienterna ska ges makten att påverka sin egen vård, att involveras och informeras. Valfriheten är instrumentet för att patienterna ska kunna utöva sitt inflytande. Frågan är hur vården och professionerna påverkas av att ge ifrån sig den makten?
Måste lyssna mer
Att få tillgång till information och att informera patienterna är dock långt ifrån tillräckligt. På ett seminarium som anordnades av Stockholms sjukhem berättade Inger Ekman, professor i omvårdnad, om hur man arbetar med personcentrerad vård i Göteborg.
– Det pratas väldigt mycket om att vi måste informera och att patienterna ska få information – men vi måste också lyssna. Vi har sett att genom att lyssna till patienten, som är expert på sig själv, så har vi kunnat halvera vårdtiden.
Jämfört med i dag, där patienten mest är passiv och svarar på frågor, handlar det om en ”kulturrevolution” inom vården när patienterna ska göras delaktiga på riktigt.