Jurist varnar för att polisanmälningar mot vårdpersonal kan bli vanligare

Det kan vara så att vi håller på att få en förändrad patientroll som gör att polisanmälningar mot vårdpersonal blir vanligare i framtiden. Det säger Sverker Jönsson, expert på straffrätt, inför den uppmärksammade Emilrättegången.

Emil-fallet blev en av årets mest uppmärksammade händelser i medierna. Nu kommer det rättsliga efterspelet. Den 14-16 november hålls rättegången vid Stockholms tingsrätt.

– Förändringar i vården gör att människor börjar se sig själva mer som kunder än patienter. I kombination med den mediala uppmärksamheten kring sådana här fall kan det leda till att fler väljer att göra en polisanmälan när de utsatts för en felbehandling i vården, säger Sverker Jönsson, juris doktor och lektor vid Linnéuniversitetet Växjö, som har forskat om straffrätt i organisationer.

Ödesdigert misstag

Polisens utredning inför rättegången visar att SOS-sjuksköterskan på ett tidigt stadium låste sig vid bedömningen att Emil inte hade andningsbesvär utan en panikattack.  Därför skickade sjuksköterskan han inte ambulans, ett misstag som skulle visa sig vara ödesdigert. Nu åtalas SOS-sjuksköterskan för grovt vållande till annans död.

Men misstag begås i vården. Årligen utreds ett par tusen lex Maria-ärenden. Emil är inte heller den enda som har dött till följd av utebliven ambulans. Vad är det då som gör att just det här fallet blir rättssak?

Sverker Jönsson vill vända på det och fråga varför inte alla misstag i vården blir rättssak. Inom juridiken görs det nämligen ingen skillnad på om man ska dömas för vållande till annans död för misstag inom vården eller om man är en busschaufför som har kört vårdslöst. Det är brottsligt lika väl som om man slår ner en person på gatan.

Risk att ställas inför rätta

– Men när en person blir skadad eller dör till följd av misstag i vården så upplevs det nog oftast inte som ett brott och därför görs inte polisanmälan. Men rent juridiskt finns det inga skäl att inte utreda alla de tusentals fall av skada och död som sker inom vården varje år, säger han.

De som arbetar inom yrken där man har ansvar för andra människors liv lever med risken att ställas inför rätta om de begår ett allvarligt misstag. Men om det visar sig att antalet polisanmälningar ökar i framtiden måste man börja diskutera var ansvaret ska placeras i organisationen, menar Sverker Jönsson.

– Man måste se över om misstagen beror på hur arbetet är organiserat, man måste se på stressnivån och arbetssituationen för personalen. Kanske ansvaret inte ligger på den enskilda sjuksköterskan eller läkaren, utan hos dem som organiserar verksamheten.

Inte leta syndabockar

I samband med domen i dråpmået påpekade Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro att den nya patientsäkerhetslagstiftningen syftar till att undanröja fel i vården, inte leta syndabockar.

Hon hoppas att den friande domen i målet mot läkaren på Astrid Lindgrens barnsjukhus skickar en tydlig signal om att misstag i vården inte ska bedömas i domstol.

– Hade läkaren fällts är jag helt övertygad om att polisanmälningarna skulle ha ökat mot vårdanställda och att vi hade fått se fler civilrättsliga mål av den här typen. Med den här domen blir det tydligt att det är den nya patientsäkerhetslagstiftningen som gäller och att det är Socialstyrelsen som har ansvaret för patientsäkerheten, sade Sineva Ribeiro.