Vården i samhället
Arbeta med medvetna vårdkonsumenter
Författare Edgar Borgenhammar och Lars H Fallberg
Titel Våga vara vårdkonsument. Vägar till medvetenhet.
144 sidor
Förlag SNS förlag 1997.
Cirkapris 120 kronor
ISBN 91-7150-683-7
År 1975 kunde man beteckna mellan en och två procent av patienterna som ”aktiva”, medan 85 till 90 procent av dem var passiva. Tretton år senare hade andelen medvetna stigit till mellan fem och åtta procent, och vid sekelskiftet har gruppen nått en storlek på mellan 20 och 25 procent. Andelen passiva har under tiden minskat till 55–65 procent 1988 och till uppskattningsvis 30–40 procent 2000.
Påståendet finns refererat i Edgar Borgenhammars och Lars H Fallbergs Våga vara vårdkonsument efter en undersökning gjord i USA för några år sedan.
Samma utveckling pågår naturligtvis också i Sverige. Och då måste kanske rätt många av dem som arbetar i vården fundera över sin yrkesroll och sitt sätt att bemöta patienterna. En färsk undersökning av den svenska forskaren Ulla Holm visar att var tredje av de läkarna hon följde visade ”en nästan total brist på medvetenhet om vad ett professionellt förhållningssätt kräver”, som hon skriver. Det handlar inte i första hand om att läkare kan vara elaka eller rent av sadistiska (även om Ulla Holm ger sådana exempel också), utan snarare att de är oförmögna att behandla sina klienter som självständigt tänkande varelser som också vet något om sig själva och sin sjukdom.
Patienter, förresten. Borgenhammar och Fallberg använder helst begreppet vårdkonsument (se till exempel titeln): ”Orden har bibetydelser, ‘ljusgårdseffekter’. Begrepp är inte neutrala, allra minst i situationer som kännetecknas av beroende, osäkerhet och starka känslor. Ord kan bygga hierarkier. Ord kan också bjuda öppningar och hopp.”
Borgenhammar och Fallberg har skrivit sin bok både för dem som ger vård och dem som får vård. Syftet är att medverka till ett mer jämlikt förhållande dem emellan. Lars H Fallberg har också tagit upp samma tema i en artikel i förra numret av Vårdfacket.