Äldres ätsvårigheter kan upptäckas med observation
Westergren A, Unosson M, Ohlsson O, Lorefält B & Hallberg I R. (2002). Eating difficulties, assisted eating and nutritional status in elderly (>65 years) patients in hospital rehabilitation. International Journal of Nursing Studies 39; 341?351.
Bakgrund: Kunskap behövs om ätsvårigheters relationer till måltidsassistans och undernäring för att kunna rikta anpassade åtgärder för att underlätta ätandet.
Syfte: Att undersöka förekomst av ätsvårigheter och att analysera relationer mellan ätsvårigheter, måltidsassistans och nutritionsstatus.
Metod: Urvalet bestod av 520 patienter från stroke-, ortopedisk, allmän geriatrisk och hjärt-lungavdelning. Patienterna kom för rehabilitering efter några dagars vistelse på sjukhus. Bedömning av måltidssituationen gjordes enligt ett protokoll utvecklat av lektor Karin Axelsson. Nutritionsstatus bedömdes med Subjective Global Assessment (sga) (1).
Resultat: 82 procent hade ätsvårigheter, 36 procent hade måltidsassistans och 46 procent var i riskzonen för eller hade redan utvecklat undernäring. Ätandet visades bestå av tre integrerade delar: 1) intagande av mat som omfattade förmågan att sitta på ett bra sätt under måltiden, dela maten på tallriken och föra maten till munnen, 2) sväljningsprocessen som omfattade förmågan att öppna och stänga munnen, hantera maten i munnen och att svälja samt 3) energitillgång som omfattade förmågan att äta en hel måltid, äta i lagom hastighet och att orka genomföra en hel måltid. Framför allt svårigheter med intagande av mat var relaterade till måltidsassistans, medan svårigheter med energitillgången relaterade till undernäring.
Slutsatser: Var och en av ätandets tre integrerade delar karaktäriseras av specifika moment som alla behöver observeras. Lämpliga åtgärder varierar och kan struktureras beroende på inom vilken av de tre delarna som svårigheter förekommer. Det är viktigt att observera både patienter som har och de som ej har måltidsassistans, eftersom resultaten visade att över 50 procent av de som ej hade måltidsassistans hade ätsvårigheter. Detta är problematiskt eftersom patienter med ätsvårigheter undviker att påtala eller ofta försöker dölja sina svårigheter på grund av skamkänslor och en strävan efter att vara oberoende (2). Underskattas svårigheter med energitillgången försätts patienten i risk för att utveckla undernäring.
Referenser: 1. Detsky AS, et al. (1987). Predicting nutrition-associated complications for patients undergoing gastrointestinal surgery. Journal of Parenteral and Enteral Nutrition 8; 153?159.2. Jacobsson C, et al. (2000). How people with stroke and healthy older people experience the eating process. Journal of Clinical Nursing 9; 255?264.
Finansiärer: Socialstyrelsen, Lunds universitet, Linköpings universitet, Högskolan Kristianstad, Kliniska forskningsrådet och Forskningskommittén Centralsjukhuset Kristianstad, Stiftelsen Rödakorshemmet (Lori Lindahls stipendium), Skånska Provinsiallogens Välfärdsinrättningar och Johanniterorden.
För korrespondens: Albert Westergren, leg sjuksköterska och dr med vet, institutionen för omvårdnad, Lunds universitet, Box 157, 221 00 Lund.
E-post: Albert.Westergren@omv.lu.se