Personalbrist ger kassakris

Anställningsstopp och hundratals jobb bort ? så försöker ansvariga för sjukvården få hejd på utflödet av pengar. Men en av de stora utgifterna är just brist på personal.

Bekymmersvecken i pannan djupnar på sjukvårdsansvariga i Sverige. De hoppingivande prognoserna från i höstas ändrades snabbt till mer invanda tongångar med minussiffror och sparkrav.

Och nu sällar sig även Eva Fernvall till dem som anser att vården inte längre klarar sig med krympande resurser.

– I dag är läget annorlunda. Strukturen behöver fortfarande ändras men det kommer aldrig att räcka för att klara ekonomin. Det som behövs nu är att få fart på tillväxten så att vårdens resurser ökar. Särskilt besvärligt är det för kommunerna, säger hon.

Stora underskott gör att man nu i både Örebro läns landsting och Norrbotten talar om att minska på personalen. I Örebro län handlar det om 500 jobb som ska bort och i Norrbotten 200 (läs mer på sidan 13).

En av förklaringarna till att sjukvården hela tiden får brottas med dålig ekonomi är personalbristen, säger flera som Vårdfacket har talat med.

– Stafettläkare, inhyrda sjuksköterskor, strategisk lönepolitik och rekryteringar utomlands. Det kostar pengar. Och nu ser vi stora ekonomiska problem till följd av att vi bemanningsmässigt är väl försörjda, förklarar Sven Hedlund, hälso- och sjukvårdsdirektör på landstinget i Västernorrland.

Ännu färre vårdplatser
Därför väntar neddragningar av antalet vårdplatser. I hans eget landsting har man redan slagit ihop en kirurgavdelning med en annan avdelning. Det har betytt två till fem färre vårdplatser, enligt Sven Hedlund. I lokalpressen har de svarta rubrikerna vittnat om en abrupt överraskad personal. De är inte ensamma. Nyligen råkade en avdelning i Motala ut för samma besked.

Läkarförbundets ordförande Bernhard Grewin är mycket skeptisk till talet om minskat antal vårdplatser, eftersom det redan i dag finns få vårdplatser.

– Vi motsätter oss starkt att man skär ner antalet vårdplatser. Det som kommer att hända om vårdplatserna blir färre är än längre köer. Vårdkvaliteten kommer inte att bli lidande, eftersom våra medlemmar omöjligen kan arbeta på ett sådant sätt att kvaliteten försämras. Men vårdgarantin kan hota detta, det måste vi vara uppmärksamma på.

Han och Läkarförbundet vill i stället se en ordentlig satsning på vården, där staten går in med ytterligare 30 miljarder årligen.

Höjd skatt löser inte problemen
Sven Hedlund på landstinget i Västernorrland ser ingen annan möjlighet än skattehöjningar.

– Att spara går inte, för den vägen har vi redan gått under 90-talet. Vi ligger ju väldigt lågt när vi räknar hur mycket pengar av bnp som går till vården , säger han.

Men att höja skatterna kan hota tillväxten, påpekar Roger Molin, biträdande avdelningschef för hälso- och sjukvårdspolitik på Landstingsförbundet. Han slår fast att vi kommer att få se en fortsatt minskning av antalet vårdplatser. Detta i ett läge då Sverige har få vårdplatser internationellt sett.

Att dra ned på vårdplatserna är också medicinskt motiverat, säger han.

– Ta till exempel ljumskbrock. För tio år sedan tvingades de flesta ligga i en vecka. Nu går många hem samma dag. Men ett problem är att det är brist på allmäänläkare.

På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har man redan dragit in på vårdplatserna. Och än färre kan det bli.

– Vi har minskat antalet geriatrikplatser. I stället har vi i dag ett tätare samarbete mellan oss och vårdhemmen. Det har handlat om att ändra inriktning på vården och att få ordning på ekonomin, säger Åsa Assmundson på personalenheten.

Förtur på akuten
Hon anser inte att det finns någon risk för att de skickar hem folk för tidigt.

– Nej, jag tycker inte att vi kastar ut människor. Vi diskuterar oss fram till olika lösningar. Sen kan man ju alltid komma tillbaka till akuten utan att sitta och vänta i fall det skulle behövas.

Vårdförbundets ordförande för avdelning Västra Götaland Marina Olsson anser att man inte kan resonera på det sättet.

– Om man som en sorts trygghet kan få förtur på akuten om man blir hemskickad för tidigt, då är man farligt nära någon sorts gräns. Många upplever att de blir hemskickade mot sin vilja och blir oroliga, och kanske återkommer till akuten senare. Den enda möjligheten skulle vara om det fanns en väl fungerande närvård som kunde ta emot dessa människor.

I stället för att minska på personal, vårdplatser och ambitioner, anser hon att man borde spara genom att låta fler arbeta i regionens sjukvård. Paradoxalt? Nej, menar hon. Genom att fler ordinarie anställda arbetar sparar man pengar. Då slipper man kostnader för beordrad övertid, vikarier och personal från bemanningsföretag.

– Den största utmaningen ligger i hur vi kan använda vår personal bättre. I dag har vi för många som arbetar deltid, och för många som är sjukskrivna. Har du ingen personal så spelar det ingen roll hur mycket resurser du har.

Anställningsstopp i flera landsting
Men för att bromsa upp utflödet av pengar har flera landsting infört anställningsstopp. I Dalarna talar politikerna om en ekonomi i »fritt fall« men listan med besparingar har mött stark kritik. Stefan Larsson, Vårdförbundets avdelningsordförande i Dalarna, är djupt oroad och befarar att politiker och tjänstemän »lämnat sina visioner om hur man ska utveckla en bra vård«.

I Östergötland är ordföranden Kristina Nyström betydligt mer optimistisk trots att underskottet är stort även där.

– Jag ser nästan bara möjligheter. Landstinget måste bestämma sig för vad man vill göra. Det är bra för våra medlemmar. Vi får hjälp av politikerna att prioritera. I dag gör vi en massa saker som det inte är budgeterat för, vi ställer upp av ren snällhet.