Oenighet hos forskarna om socker kan leda till beroende

Kan socker ge beroende? Ja, säger professor Charlotte Erlanson-Albertsson vid Lunds universitet. Nej knappast, invänder Stephan Rössner, professor på överviktsenheten vid Huddinge universitetssjukhus.

Ända sedan evolutionens början har människor haft en förkärlek för socker. Den söta smaken i ett äpple signalerade att här fanns de nödvändiga kolhydrater som gav glukos till utvecklingen av vår förhållandevis stora hjärna.

Men medan våra förfäder var lyckliga de enstaka gånger de fann frukt, bär eller vildhonung, lever vi idag i ett överflöd av socker. Vi har tillgång till sötsaker dygnet runt och allt fler lider av att de äter för mycket socker, att de känner sig beroende. Utan påfyllning växer irritationen och nedstämdheten tar över. När sötman sprider sig i gommen leker livet igen.

Studier på djur
Av sina djurstudier drar professor Charlotte Erlanson-Albertsson på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Lunds universitet slutsatsen att sockerberoende existerar. Hon studerar aptitregleringens mekanismer och har länge intresserat sig för vad som påverkar oss att äta och vad som signalerar mättnad. Hon är en av få forskare som talar öppet om begreppet sockerberoende. Att andra inte vill yttra sig i ämnet, tror hon beror på att de ofta får sin forskning delvis finansierad av livsmedelstillverkare. »Det är klart att man inte biter den hand som föder en«, kommenterar hon. Själv har Charlotte Erlanson-Albertsson endast ekonomiskt stöd av Vetenskapsrådet.

Hon berättar om ett experiment där råttor fick dricka 25-procentig sockerlösning. De tyckte om drycken. En vecka senare hade de dubblerat sin konsumtion. Togs sockerlösningen bort fick de abstinenssymtom i form av skakningar och darrningar.

Några studier på människor som bekräftar djurstudierna finns inte och vore knappast etiskt att genomföra, menar hon. Däremot finns erfarenheter, exempelvis från Bitten Jonssons behandlingshem för sockermissbrukare som bekräftar tesen: tas socker bort ur kosten får patienten abstinens. Och när sockret är ur kroppen blir hon frisk.

Det förrädiska med sockret är att det i motsats till fett, inte ger oss någon mättnad. Medan fett gör oss lugna och nöjda, stimulerar den söta smaken hungersignalerna. Sockret skänker också en känsla av belöning, säger Charlotte Erlanson-Albertsson. Att vi upplever socker som belönande och att det minskar vår smärtkänslighet visar tester där små barn fick sötad dryck före ett stick i hälen. Med sötman i kroppen skrek de mindre. Förklaringen är att de egna opiaterna frisätts av socker.

– Min slutsats är att vi måste lära oss att reglera vårt medfödda sockersug och själva sätta gränser för hur mycket vi äter, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Belöning som bör användas rätt
Ett sätt är att hellre välja små förpackningar med sötsaker än dubbelförpackningar med choklad och 1,5 liters läskflaskor. Vi behöver också granska våra livsmedel, anser hon. De kanske innehåller lite fett men i stället stora halter socker.

Men hon tycker inte att vi ska leva utan våra belöningar. Snarare är det kanske en fördel att bestämma sig för en viss dos, exempelvis att äta efterrätt. Men dagens stora sockerkonsumtion gör att vi avtrubbas.

– Genom att begränsa intaget sensibiliserar vi systemet. Då kan sockret bli en riktig belöning.

Stephan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning, vid Karolinska institutets överviktsenhet på Huddinge sjukhus utanför Stockholm är skeptisk till begreppet sockerberoende. Han framför sin kritik i den danska sockertillverkaren Daniscos tidning Perspektiv.

– Ja, det kan tyckas lite konstigt att medverka i en sockerproducents tidning, medger han. Men när de bad mig skriva så sa jag ja, under förutsättning att jag fick skriva utan restriktioner.

Han påpekar att han inte har någon egen forskning i ämnet, utan bygger sin hållning på lång erfarenhet av överviktsbehandling och kunskap om internationell forskning. Diskussionen om sockerberoende är ett ämne där det inte finns någon sanning, menar han. I sin artikel skriver han att det är intressant att många av dem som sägs missbruka socker också är missbrukare av andra stimulantia som kaffe och tobak. »Även om vi vet att de basala delarna av hjärnan har lustcentra, som svarar mot olika stimulationseffekter, är ändå mekanismerna rimligen varierande«, invänder Stephan Rössner.

Han tar chokladen som exempel på att vi måste vara noggranna med våra definitioner när vi försöker diskutera sötsakers roll i njutning, aptitreglering och på sikt viktuppgång.

– Få av oss vuxna skulle gå ut i skafferiet och snatta sockerbitar, även om vi gjorde det i vår barndom. De flesta tycker att det är äckligt att sleva i sig rent fett och det blir nästan omöjligt att äta en matsked ren kakao. Men kombinerar vi de tre komponenterna blir summan mer än de ingående delarna.

Beteendeutlöst
Den chokladnjutning som framför allt kvinnor upplever har egentligen ingenting med ren sockerätning att göra.

Stephan Rössner menar att det är kolhydraterna i kombination med fett – som i bullar, kakor och godis – som eftersträvas. Rössner framhåller att många forskare anser att tillvänjningen av socker och kolhydrater handlar mer om beteendeutlösta förändringar än äkta beroende.

Att dra slutsatser som gäller människor från djurexperiment tycker han är vanskligt.

– Våra kostvanor är så överlagrade av sociala konventioner och begär, säger han.

Men Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning på institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet, anser att just djurförsök kan visa att alkohol och socker ger samma typ av beroende. När vi upplever ett alkoholrus frisätts kroppens egna endorfiner.

Det är denna ökning som ger kicken. I behandling av alkoholberoende söker man blockera endorfineffekten genom mediciner (naltrexon).

Blockera endorfinerna
– Djurstudier har visat att man kan göra detsamma med sötsaker. Om ett djur lär sig tycka om sockervatten och man sedan erbjuder det både vatten med och utan socker, föredrar det vatten som innehåller socker. Men om man blockerar endorfinerna (exempelvis med naltrexon) väljer det vilket som: rent vatten eller sockerlösning, berättar Fred Nyberg.

– Däremot finns det inget som tyder på att kakao eller fett skulle ge en endorfinkick. Det är förmodligen den söta komponenten i chokladen som ger den.

Slutsatsen är att suget efter godis går samma väg som beroendet av alkohol, i motsats till beroendet av narkotika som fungerar via andra receptorer.

Fred Nyberg konstaterar att vissa individer har en ökad sårbarhet och lättare blir beroende. Våra gener styr produktionen av signalsubstanser som serotonin, därför är det inte konstigt att vi »ärver« en viss känslighet. Pojkar vars fäder eller farfäder (den ärftliga faktorn syns framför allt på farssidan) har varit alkoholister bör vara vaksamma på sin alkoholkonsumtion, eftersom de lättare än andra kan hamna i ett beroende, enligt Fred Nyberg.

Vill ha sensationer
Ett enkelt blodprov kan ge en antydan om vilka. De har låga koncentrationer av enzymet mao, det enzym som kontrollerar dopamin och serotonin. De som inte blir missbrukare blir ofta något annat häftigt, som bergsklättrare eller liknande. De vill ha sensationer.

Att suget efter socker skiljer sig mellan kvinnor och män förvånar inte Fred Nyberg. Kvinnans sug efter sötsaker hör ihop med hennes menscykel. Under menscykeln har hon olika höga halter av östrogen. Att östrogen har en starkt smärtlindrande effekt vet man från studier av höggravida kvinnor. Många kvinnor känner ett ökat behov av sötsaker strax innan menstruationen, då östrogenhalten är låg. Genom att lyssna på kroppens sug efter sött och äta socker höjs halten
av serotonin och en mild eufori kan upplevas.

Mediciner som passar kvinnor
Skiftande hormonnivåer var tidigare en anledning till att inte ha med honmöss i djurstudier. Man ville inte ha fler faktorer att ta hänsyn till. I dag används honmöss för att öka kunskaperna om vilken betydelse hormonsvängningarna har. Inte minst för att kunna skapa mediciner som passar kvinnors biologi, och inte bara mäns.

Läs mer:
Erlanson-Albertsson C. Aptitreglering vid hälsa och sjukdom. Studentlitteratur, 1998.

Erlanson-Albertsson C.
Om socker och fett – en väg
till belöning. Medikament 2003; 1.

Rössner S. Socker, gift, drog eller bara
kalorier? Perspektiv 2003; 1.