Fot med trycksår fick amputeras

Läkaren missade tydliga tecken på allvarlig infektion och de anmälda sjuksköterskorna deltog inte i det direkta omvårdnadsarbetet.

8 november 2004

Efter operation för cancer i ändtarmen skrevs den 87-åriga kvinnan med tablettbehandlad diabetes ut till ett sjukhem. Hon behövde omsorgsinsatser dygnet runt och aktivering. Omvårdnadsepikrisen nämnde början till liggsår och röda hälar och i vårdplanen som upprättades på ankomstdagen noterades trycksår på hälarna med svart nekros. Decubitusmadrass, avlastning, luftning och gångträning ordinerades.

Tre veckor senare konstaterade distriktsläkaren att såren inte hade minskat trots avlastning. Fem veckor därefter noterade en annan läkare att trycksåren hade blivit infekterade. Antibiotika sattes in och efter tre dagar såg distriktsläkaren en förbättring. Två veckor därefter såg hon att högerfoten hade blivit bättre men vänsterfoten sämre med rodnad till hålfoten och en svart nekros på 8 cm gånger 4,5 cm. Blodsockret hade också börjat stiga. Hon skrev en remiss till en ortopedmottagning och ordinerade fortsatt antibiotikabehandling och omläggning.

En vecka senare försökte läkare och sjuksköterska påskynda remissen eftersom foten hade blivit ännu sämre. En akutremiss skrevs till sjukhuset. Dagen därpå kom kvinnan till sjukhuset. Nekrosen hade spritt sig fram över foten och vänster underben fick amputeras.

Kvinnans dotter anmälde distriktsläkaren, sjukhemmets verksamhetschef och den sjuksköterska som var medicinskt ansvarig till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Verksamhetschefen och sjuksköterskan skrev i ett gemensamt yttrande att sjukhemmet är ett boende med hemtjänstpersonal och sjuksköterskebemanning dygnet runt. Patienten hade besök av sjukgymnast en gång i veckan och hemtjänstpersonalen gåtränade henne dagligen enligt sjukgymnastens instruktioner.

Hon hade också haft hjälp av rehabiliteringsassistenter på terapiavdelningen. De två skrev också att läkaren i samråd med patienten avgör vilka vård- och behandlingsinsatser som ska göras och sjuksköterskan följer läkarens anvisningar.

Läkaren redogjorde för sina konsultationer och ansåg att hon hade följt patienten noggrant, varit tillgänglig för sjuksköterskor och patient och gjort rimliga bedömningar.

Ansvarsnämnden konstaterar att de båda anmälda sjuksköterskorna inte deltog i den direkta omvårdnaden. Som verksamhetschef respektive medicinskt ansvarig sjuksköterska var de ansvariga för att det fanns nödvändiga rutiner vid sjukhemmet och det gjorde det, anser nämnden.

Men i stället för att skriva en remiss borde läkaren omgående ha kontaktat sjukhus för att få råd då hon mätte upp den svarta nekrosen på 8 cm gånger 4,5 cm, såg rodnaden ner i fotryggen och noterade en stigande glukosnivå – allt tydliga tecken på en allvarlig infektion.

Nämnden ger därför läkaren en erinran. Beslutet har vunnit laga kraft (hsan 3086/03:a1).

Kommentar: »Bör diskuteras ur större perspektiv«
? Vi har fått
ännu ett sorgligt bevis för hur det kan bli för den enskilda patienten om icke sjukvårdsutbildad personal anförtros sjukvårdande uppgifter av svårt sjuka och fallet borde diskuteras ur ett större, politiskt och vårdorganisatoriskt perspektiv, säger sårspecialisten Christina Lindholm, professor vid Högskolan Kristianstads institution för hälsovetenskaper.

Operation av koloncancer är ett stort ingrepp där patienten ligger under lång tid i ställningar som kan innebära risk för trycksår. Extra bekymmersamma blir såren när de sitter på fötterna hos svårt diabetessjuka personer. ? Trycksår bör alltså förebyggas med alla medel redan då en diabetessjuk person läggs in för stor kirurgi, som här. Förekom det någon tryckavlastning i samband med operation och vård på akutsjukhuset? De röda hälarna som uppmärksammades redan på sjukhuset är trycksår grad 1.

? Tyvärr kan förloppet hos fotsår av olika genes hos diabetiker ta en snabb och fatal vändning. Har man registrerat tåtryck och gjort ankelindextryck, gjort en bakterieodling och tagit crp? De torra svarta nekroserna har, enligt Christina Lindholm, behandlats som de skulle. Men hon undrar varför inte remissmottagaren agerade tidigare. ? Termen liggsår, som Ansvarsnämnden genomgående använder, är förlegad. Den korrekta benämningen är trycksår. Det får en att undra om nämnden har tagit till sig aktuell kunskap inom området.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida