Hipp, hipp, hurra!
Från och med den 1 april kan alla biomedicinska analytiker ansöka om att få legitimation. I 20 år har Vårdförbundet och ibl, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, försökt att nå dit. Nu är beslutet fattat och hurraropen är många.
Lena Morgan, handläggare på Vårdförbundet och ordförande i ifbls, den internationella organisationen för biomedicinska analytiker
– Jag är jätteglad, det känns fantastiskt. Vi har ju fått avslag hela tiden förut, senast 1999 då vi fick skyddad titel i stället. Legitimationen är det yttersta kvalitetsbevis som staten har, det innebär att vi har fått samhällets erkännande, säger Lena Morgan, handläggare på Vårdförbundet och ordförande i ifbls, den internationella organisationen för biomedicinska analytiker.
Hon tror att legitimationen kommer att ge de biomedicinska analytikerna en inre pondus och göra dem mer självsäkra. Och att det i sin tur gör det lättare för dem att komma i väg utomlands för att arbeta.
– Även om utbildningen varierar väldigt runt om i världen, både i längd och djup, och det vanligaste är att de biomedicinska analytikerna inte är statligt registrerade så märks det tydligt att vi har samma högteknologiska yrke. Vi har samma problem med alla 40-talister som är på väg in i pensionen och svårigheter att rekrytera överallt utom i de få länder där männen dominerar i yrket, till exempel Japan.
Michel Silvestri, ordförande för Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap:
? Det mest positiva är att legitimationen ger en ökad tydlighet kring vårt yrkesansvar och vår unika kompetens som vi har saknat tidigare.
Ansvarsmässigt blir det ingen större skillnad, säger han, men legitimationen kommer att bidra till att öka patientsäkerheten.
? Man kan bli av med legitimationen och förlora sin rätt att utöva hälso- och sjukvård om man missköter sig. På så sätt blir vårt yrkesansvar väldigt tydligt.
Legitimationen tror han kan ge fler sökande till utbildningarna.
? Det kan vara attraktivare att bli biomedicinsk analytiker än till exempel biomedicinare eller kemist när utbildningen leder till en legitimation. Vi har lidit av en rätt stor avhoppsfrekvens på utbildningarna. Kanske blir de studerande mer motiverade att fullfölja sina studier nu och tänker sig för en extra gång innan de hoppar av möjligheten att få en legitimation.
Eva Fernvall, Vårdförbundets förra ordförande, biomedicinsk analytiker:
? Det här är förstås jättekul. Kampen för legitimation har varit en ständigt aktuell fråga där jag har varit både för och emot ? ibland har jag tyckt att våra motiv kanske var mer för att skydda yrket än för patientens skull. Men legitimationen är relevant i förhållande till utvecklingen av yrket som ju är mer och mer självständigt inom allt fler områden.
? Biomedicinska analytiker är en länk i patientsäkerhetskedjan som blir mer och mer betydelsefull. Legitimationen innebär att man får ta det egna yrkesansvaret och stå till svars för det.
Fast Eva Fernvall tänker inte själv ansöka om legitimation.
? Jag tror inte att någon är villig att ge mig legitimation. Det var så länge sedan jag arbetade kliniskt så det vore inte bra för patientsäkerheten. Det är jätteviktigt att trumma in att legitimationen inte handlar om dig utan om patientsäkerheten.
Birgitta Birkestam, biomedicinsk analytiker på Capio Diagnostik på Mälarsjukhuset i Eskilstuna:
? Jag tycker att det viktigaste med legitimationen är att den känns som ett erkännande. Vi blir en av de yrkesgrupper som staten ser och tydliggörs som yrkeskår. Fast mest av allt har den en känslomässig betydelse.
Det privata Capio Diagnostik sköter sedan 1995 landstinget Sörmlands laboratorieverksamhet på entreprenad. För ett par år sedan startade laboratorieföretaget och landstinget ett samarbetsprojekt för att införa patientnära analyser på vårdcentraler och vårdenheter. Landstinget anser att biomedicinska analytiker är överkvalificerade för dessa minilabb. Analyserandet ska i stället göras av undersköterskor som landstinget har vidareutbildat.
? Om arbetet handlar om enklare analyser med färdiga kit och stickor har vi inget att invända. Vi drar en gräns vid våtkemin, där man till exempel blandar lösningar och separerar blod.
Annelie Svensson, utbildningsledare klinisk kemi på Karolinska universitetslaboratoriet:
? Det här känns bra. Vi biomedicinska analytiker ägnar oss inte bara åt teknik utan också åt omvårdnad, vi arbetar självständigt och tar stort ansvar.
Annelie Svensson tror att legitimationen kan locka fler till yrket.
? Den kommer nog också att bidra till att vi som yrkeskår känner oss mer delaktiga i hälso- och sjukvården.
Men att det skulle bli något utfall rent lönemässigt, nja det undrar jag allt, säger hon luttrat. Däremot tror hon att legitimationen kommer att ge en ökad yrkesstolthet.
? Jag beklagar att vi inte var legitimerade medan Medanalys-historien pågick. Då hade det nog varit lättare för oss att få gehör i våra kontakter med Socialstyrelsen, säger hon.