Demens kan förebyggas
Demenssjukdomar kan till viss del förebyggas på samma sätt som hjärt-kärlsjuk-domar. En riskmätare som kan användas på vårdcentralerna håller på att utvecklas.
Demenssjukdomar har tidigare setts som något oundvikligt, men senare års forskning visar att de i viss mån kan förebyggas. Flera stora befolkningsstudier med långa uppföljningstider visar att processer i hjärnan som leder till demens kan börja 20-30 år före diagnos. Många av de riskfaktorer som är kopplade till hjärtkärlsjukdomar gäller också för demenssjukdomar. ?
– Allt som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan, säger Miia Kivipelto, docent i neuroepidemiologi och verksam vid minnes-enheten på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. ??
Hennes forskarlag har bland annat utgått från den finska studien Cardiovascular risk factors, aging and dementia som 1998 följde upp omkring 1 500 personers hälsotillstånd från en tidigare studie för att se vilka som mer än 20 år senare hade utvecklat Alzheimers sjukdom. Resultatet visade att högt blodtryck, höga kolesterolvärden och fetma i medel-åldern var några viktiga riskfaktorer. Senare svenska uppföljningar som Kungsholmenprojektet och Snac-projektet (The Swedish national study on aging and care), där man följt ett stort antal äldre under lång tid, har delvis visat liknande resultat. Högt blodtryck, även senare i livet, är en riskfaktor medan betydelsen av fetma och kolesterol är mer oklar.?
– Detta är en komplex fråga, som kräver mer forskning, säger Miia Kivipelto. ?
Redan nu satsar forskarna på instrument som tidigt kan utvärdera risken för att utveckla demens senare i livet. Man har konstruerat en riskmätare, liknande den som finns för hjärtkärlsjukdomar, som består av ett test med frågor om ålder, utbildning, kön, blodtryck, bmi, totalt kolesterolvärde och fysisk aktivitet. ?
– Testet blir ett sätt att identifiera personer i riskzonen som skulle vara hjälpta av rådgivning om kost och motion samt av eventuell medicinering. Vi hoppas att det snart ska kunna användas på vårdcentraler. ?
Nu pågår interventionsstudier i Finland med 1 200 personer i åldern 60-74 år. Halva gruppen får extra mycket rådgivning om kost och motion, mental och social aktivering samt uppföljning och behandling av vaskulära riskfaktorer. Kontrollgruppen får den rådgivning som normalt ges på en vårdcentral. ??
Studier visar att social och mental stimulering kan hjälpa dem med minnesproblem. Ett aktivt liv kan öka hjärnans reservkapacitet, vilket kan hjälpa de med alzheimerförändringar att kompensera för sina svårigheter. Likaså har kost och motion stor betydelse, enligt Miia Kivipelto. ?
Motion kan förbättra minnesförmågan genom att öka blodcirkulationen i hjärnan. Kött och fisk tillsammans med vitaminer och antioxidanter i form av frukt och grönt har visat sig minska risken för att drabbas av demenssjukdom. ?
– Om man genom testet kan hjälpa människor att ändra livsstil så att en hotande demenssjukdom inte bryter ut senare i livet, eller försena debuten av demens, kan stora vinster göras. Inte bara för den drabbade utan även för anhöriga och hela samhället, säger Miia Kivipelto.