Leda med helhetsperspektiv
Det är resultatet av vården som räknas för vårdtagaren. Men det är långt ifrån alltid som resultatet blir det bästa. Problemen är många och av olika dignitet.
Det kan handla om långa kötider, ojämlik fördelning av resurser och brister i informationshanteringen. Andra betydelsefulla problem är att forskningsresultat inte används, att det är svårt att rekrytera inom äldrevården, att det råder en brist på inflytande och att beslutsprocessen i vården upplevs som oklar. Men varför blir det fel och vem bär ansvaret för detta? Vilket uppdrag har egentligen ledarna i vården och hur ska ledarskapet utformas för att ge bäst resultat?
Vårdens ledarskap består av flera delar och omfattar många olika intressen och personer. Det är ett ansvar som sträcker sig från den högsta politiska ledningen med socialministern i spetsen, till cheferna på varje vårdavdelning, äldreboende, mottagning eller laboratorium. Ledarskapet i vården bygger på tre delar: att leda samhällsuppdraget, att leda vård och att leda auktoriteter. De olika delarna gäller för alla – oavsett på vilken nivå i organisationen ledaren befinner sig.
För oss är utgångspunkten i vården alltid patienten. Ledarskapet ska därmed utgå från att leverera så god vård som möjligt för att möta vars och ens behov. Eftersom vi menar att vården inte bara har i uppdrag att bota sjukdom, utan också att återställa hälsa, krävs ett ledarskap med helhetsperspektiv. Individens behov kräver ofta insatser från flera professioner och utifrån flera olika kunskapsområden. Då krävs att man ser hela människan och att man kan samordna olika åtgärder till en bra helhet för varje person.
I det perspektivet är det inte möjligt att generellt säga att den medicinska processen alltid är huvudprocess i vården. Vårdens processer måste bygga på teamets samlade kunskap och samverkan mellan vårdens olika delar. Här finns många stora utmaningar för oss att tänka nytt. Då handlar det om att man måste säkra att all den kunskap som finns i vårdteamet tas till vara och att rätt kompetens når varje patient vid rätt tid. Då blir det ganska ointressant vilken profession ledaren har. Precis som Socialstyrelsen pekar på i sina föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, God vård, handlar det goda vårdledarskapet om bemötande, metoder, kompetens, samverkan, risk- och avvikelsehantering samt spårbarhet.
I dag är nästan 10 procent av Vårdförbundets medlemmar chefer på olika nivåer. Jag förutsätter att de har fått sitt uppdrag för att de är lämpade som personer och för att de anses ha goda förutsättningar att leda vården på bästa sätt. Förhoppningsvis gäller detsamma för alla yrkeskategorier som har ett ledarskap i vården. För precis som det krävs en mångfald av olika kompetenser i vårdteamet i stort så är det bra för vården om ledarskapet tilldelas personer med bakgrund från en bredd av vårdens kunskapsområden. Alla med samma mål i sikte: att med patienten som utgångspunkt arbeta för att vården är säker, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid.