Dåligt ledarskap sämre under stress
Ledarskap under stress är att kunna fatta snabba beslut på diffusa beslutsunderlag. Det gäller att kunna utdela order, men på ett ödmjukt sätt.
”Den viktigaste egenskapen hos en chef som arbetar under akut stress är känslomässig styrka. En spröd och känslig person bör undvika arbeten inom akutverksamhet.” Det säger Gerry Larsson professor i ledarskapspsykologi vid Försvarshögskolan, och författare till en ny bok om att leda under akut och tidsbegränsad stress: Ledarskap under stress (Liber 2010).
För att vara en stark ledare i en verksamhet präglad av stress och snabba beslut krävs också god fysik – för att inte pressen ska påverka hälsan – och förmåga att tala kommandospråk, kombinerat med en viss ödmjukhet.
— När läget är akut måste chefen vara tydlig och rak om vad som ska göras. Det är en svår balansakt mellan att kunna vara nästan auktoritär, och samtidigt visa att ordergivningen sker med hjärta.
Dåligt ledarskap blir ännu sämre i stress, och dåligt ledarskap påverkar en arbetsplats mer än vad bra ledarskap gör.
— Bra ledarskap har begränsad effekt på medarbetarnas trivsel, hälsa och prestation, medan det finns ett starkare samband mellan dåligt ledarskap och ökad sjukskrivning, sämre prestationer och medarbetare som slutar, säger Gerry Larsson.
Därför anser han att det behövs mer kunskap om hur man undviker dåligt ledarskap.
— Det överlägset bästa sättet att undvika felrekryteringar har visat sig vara att systematiskt samla in underställdas uppfattning. Många chefer är duktiga kommunikatörer och vet hur man spelar spelet inför sina överordnade, men medarbetarna vet hur ledarskapet verkligen fungerar.
Han tror att de flesta kan lära sig att bli goda chefer — även när stressen tar strypgrepp på organisationen – och ser två vägar:
1. Att se och lära av erfarna och duktiga kolleger — härma.
2. Att gå utbildningar, inhämta feed-back — och öva.