Vid åtta månaders ålder börjar barnen röra sig mer. Då ska bvc-sjuksköterskan prata olycksfall med föräldrarna som ju i vanliga fall kommer till barnavårdscentralen. 


— Men nu sitter vi där på golvet hemma hos familjen i stället, barnet kryper runt och drar i sladdar till exempel, då kan vi fånga upp det som händer i stunden och prata om hur man undviker risker. Det är så härliga besök, man möts verkligen, säger Johanna Mellblom, sjuksköterska på Rinkeby bvc.


Hon har jobbat med det utökade barnhälso­vårdsprogrammet sedan försöket startade i september 2013. I projektet har nyblivna första-gångsföräldrar erbjudits sex besök av bvc-sjuksköterska tillsammans med föräldrarådgivare från socialtjänsten, i stället för bara ett enda besök av bvc-sjuksköterska. 


Syftet är att stärka föräldrarna i sin nya roll och i kontakten med samhället för att förbättra barnens hälsa på både kort och lång sikt.



Alla förstagångsföräldrar i Stockholmsförorten Rinkeby erbjöds att vara med. Nästan alla tackade ja och 119 barn inkluderades. Bara att nå ut så bra är en framgångsfaktor, enligt den preliminära utvärderingen. Förtroendet för myndigheter är ofta lågt i utsatta områden. 


— Vi har verkligen blivit väl mottagna. När man får sitt första barn har alla nytta av extra stöd och föräldrarna har mycket frågor. Många saknar familj i Sverige och vi har blivit personer de kunnat fråga om råd, säger Johanna Mellblom.


Familjerna i projektet kom från uppåt 40 länder. Många hade låga inkomster, vissa var helt utan eget boende. En del asylsökande hade ännu inte fått personnumrets fyra sista siffror eller gömde sig för utvisning. En del levde i par, andra hade partnern någon annanstans. Många var unga och hade gått kort tid i skolan, en del kunde inte läsa.


— Deras känsla av trygghet och tillit till sig själva som föräldrar och till oss har ökat genom de extra besöken. Alla vill ju sina barn väl. Vi delar med oss av våra kunskaper och lär oss jätte­mycket själva.



Ofta sker samtalen via tolk, men Johanna 
Mellblom tycker att man slutar tänka på det 
efter ett tag, även om missförstånd uppstår ibland. Man hittar sina egna metoder för att få kontakt, bildmaterial och dockor till exempel.


— Det blir så tydligt vad man menar då. En farmor på besök från Eritrea, som var med när jag använde dockan, utbrast att hon förstod precis vad jag sa. Dockan använder vi till exempel för att visa hur man under stress kan råka skaka barnet, eller hur det är bäst att hålla när man ger näsdroppar.


Att få så mycket tid med föräldrarna och att — oftast — få träffa dem på hemmaplan, är mycket värt och ger en annan sorts samtal, tycker hon. Det är inte bara att väga, mäta, 
vaccinera och informera som förut.


— Och föräldrarådgivaren fyller i och pratar om samspel, vägledning och om att säga nej.


De flesta vet att aga är förbjudet i Sverige men tror också att det innebär att de inte ens får säga nej till sitt barn, har Johanna Mellblom och hennes arbetskamrater upptäckt. 



Föräldrarna var övervägande positiva till hembesöken, enligt intervjuerna som gjordes när barnen var 2 respektive 15 månader gamla.


Också sjuksköterskorna och föräldrarådgivarna har upplevt programmet som positivt, trots en ganska slitig start. Det tog tid att hitta ett gemensamt arbetssätt, bekräftar Johanna Mellblom.


— Först jobbade vi som i parallella spår men nu saknar vi varandra när vi inte är två. 


Även för föräldrarådgivarna är det bra att få komma in tidigt i familjerna och jobba förebyggande. De lyfter bland annat fram pappornas betydelse i barnens liv.


Samarbetet har gett Johanna Mellblom nya redskap och gjort henne vassare i jobbet på bvc, tycker hon. 



Föräldrarnas frågor står i fokus vid hem­b­­esöken, som har olika teman. Man pratar språk, avledning, anknytning, pappornas roll, egenvård, matvanor och risk för hål i tänderna. Biblioteket har donerat pekböcker, Folktand­vården tandborstar.


— Och i dagarna har vi fått höra att biblioteket har märkt en ökning av föräldrar till små barn som lånar böcker och på öppna förskolan har de så mycket besök att de ibland får säga stopp, säger Johanna Mellblom.


Programmet fortsätter för nyblivna förstagångsföräldrar även sedan projektpengarna från Folkhälsmyndigheten tagit slut. Antalet besök har dragits ner från sex till fyra.


Den slutliga utvärderingen kommer i slutet av året.


Ladda ner utvärderingen och manualen:

Anneli Marttila m fl. Utökat barnhälsovårdsprogram för förstagångsföräldrar – samverkan mellan Rinkeby BVC och föräldrarådgivare inom Rinkeby-Kista socialtjänst. Ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.
www.folkhalsoguiden.se