Tvingad att vårda

Tvingad att vårda
I ett rum på pest-kliniken i utkanten av huvudstaden Antananarivo, klär sjuksköterskan Randriafanisana på sig skyddskläder. Foto: Jesper Klemedsson

Madagaskar. Sjuksköterskan Randriafanisana grät när hon förflyttades till en pestklinik. Efter en dags utbildning skulle hon arbeta med det värsta utbrottet av dödlig lungpest på 50 år.

6 februari 2018

En dag i mitten av oktober 2017 kallades den 34-åriga sjuksköterskan Randriafanisana Fidinambo Arina Fendarisoa till ett möte med arbetsledningen som gav henne kalla kårar.

?— Jag grät av rädsla när jag fick veta att jag skulle förflyttas hit och försökte protestera. Men sjukhusledningen sa att det var på order av hälsoministeriet. Jag var tvungen att acceptera det, säger hon.?

Randriafanisana fick lämna jobbet på en obstetrisk mottagning vid ett statligt sjukhus i Madagaskars huvudstad Antananarivo och bege sig till landets största pestklinik, Chapa, i stadens utkant. Det värsta utbrottet av luftburen lungpest på 50 år hade slagit till och smittan spred sig i rasande fart. Det första fallet rapporterades i slutet av augusti. I mitten av oktober hade 700 personer smittats och ett 70-tal dött. Pestklinikerna saknade personal och fick kalla in tusentals vårdarbetare från andra sjukhus. Randriafanisana fick en dags utbildning.

?— Vi fick lära oss om symtomen, pestpatientvård och hur vi skulle undvika att bli smittade. Det finns inget vaccin mot pest, men under första veckan på Chapa fick jag doxycyklin i förebyggande syfte, säger hon.??

Efter antibiotikakuren och den inledande veckan har det hunnit gå lite mer än tre månader när vi träffar Randriafanisana på Chapa, iklädd en ljusblå skyddsrock som täcker hela kroppen, hårnät och munskydd. Hon minns sin första tid på Chapa med fasa.?

— Jag var livrädd för att bli smittad och ville inte gå hit på morgnarna, men efter en vecka började jag vänja mig, säger hon.?

Förutom en läkare, två andra sjuksköterskor och några vakter syns inte en människa till. Patienterna lyser med sin frånvaro.

?— När jag började jobba här fanns det 60 patienter, men endast två sjuksköterskor som arbetade i tvåskift. Jag fick jobba nonstop som enda sjuksköterska från åtta på morgonen till sex på kvällen alla veckans dagar utan pauser och mat, säger hon.?

Så småningom utökades antalet sjuksköterskor till tre per skift. Kliniken består av ett konsultationsrum, ett behandlingsrum, ett labb och ett personalrum. Bredvid ligger två stora tält som tjänar som sjuksalar. När pestutbrottet var som värst, från första hälften av oktober till början av november, fanns det sex tält med bäddar för 62 patienter.?

Randriafanisanas arbetsuppgift var att ge patienterna injektioner med antibiotikan streptomycin.?

— Vi besökte aldrig patienterna i tälten. De köade utanför behandlingsrummet. På grund av smittorisken höll vi avstånd och bad dem att inte prata med oss. När de kom in fick de dra ner byxorna för att bli injicerade i skinkan, berättar hon.??

Sedan 1980 är pest endemisk på Madagaskar. Den bryter vanligen ut varje år mellan oktober och april. Då rör det sig om bubonisk pest, eller böldpest, som smittar människor via loppor från råttor. Under 2017 slog pesten till redan i slutet av augusti. Denna gång i form av lungpest, eller pneumonisk pest, som är luftburen och mer dödlig.

?— Jag hörde först om utbrottet på radion, men trodde bara att det var ett rykte. Jag kände givetvis till böldpest, men visste inte mycket om pneumonisk pest, säger Randriafanisana.

??Lungpest smittar mellan människor via droppar från upphostningar. Båda typerna av pest botas med antibiotika och behandlingen tar åtta dagar. De två första dygnen får patienten en injektion var tredje timme. De tredje och fjärde dygnen ges den var fjärde timme och de fyra sista dagarna på morgonen och kvällen.

?Inkubationstiden för böldpest är i genomsnitt tre dagar. För lungpest en till tre dagar och den drabbade måste få behandling inom 24 timmar efter de första symtomen, annars riskerar de att dö. Två barn och en vuxen dog på kliniken.?

— De var i mycket dåligt skick när de kom hit och dog inom sex timmar. Personalen får inget stöd när patienter dör, vi får själva bearbeta det. Men under den här perioden fanns ingen tid för reflektioner, säger Randriafanisana.??

Läkaren Terman Merrill Martin berättar att både böld- och lungpest ger hög feber och huvudvärk. I övrigt skiljer sig symtomen åt. Vid böldpest svullnar lymfkörtlarna. Lungpest ger kraftiga, ofta blodiga, hostningar.

?— Det kan förväxlas med till exempel lunginflammation, tuberkulos, influensa eller andra respiratoriska infektioner. Men under epidemin tar vi inga risker, det är bättre att ge behandling för lungpest än att skicka hem patienten, säger Terman.?

På kliniken görs snabb-dia­gnostiska test, så kallade RDT-test. Positiva resultat måste sedan bekräftas av ett nationellt forskningslaboratorium. ?

Många patienter, framför allt barn, bröt ihop när de fick veta att de hade pest. Tröst fick ges på avstånd.?

— Vi försökte lugna och trösta med ord. När de fick sin första injektion berättade vi att de var i trygga händer och snart skulle bli friska. Det lugnade dem, säger Randriafanisana.??

Ett tiotal vårdanställda smittades under pestutbrottet, bland andra en läkare på Chapa.

?— Det är klart att vi blev oroliga då, men han hade inte varit tillräckligt försiktig när han handskades med blodprover, säger Randria­fanisana.?

All vårdpersonal som smittades överlevde och sjukskrevs med full lön i tre veckor. Randria­fanisana har varken släktingar eller vänner som smittats.?

— Men jag har tre barn som jag började överbeskydda. Skolorna stängde i en månad då pestutbrottet var som värst. Då lät jag inte mina barn gå utanför vår bostad, säger hon.?

I grannskapet kring kliniken visste de flesta att Randriafanisana arbetade där.?

— Det var tydligt att folk var rädda för att jag skulle smitta dem. Det märktes till exempel i butikerna. Biträdena höll sig på avstånd från mig och såg rädda ut när de tog emot mina pengar. Även jag var orolig när jag var ute på stan. Hörde jag någon hosta på bussen blev jag rädd, säger hon.??

Under utbrottet smittades enligt Världs­hälso­organisationens, WHO, senaste uppgifter över 2 400 personer, framför allt av lungpest. Hittills har 209 dött. Sedan slutet av 2017 har inga nya fall registrerats. ?

Chapa har tagit emot cirka 450 patienter och oroliga kommer fortfarande dit. Pestperioden är inte över förrän i april.?

— Nu är arbetet bara en lång väntan, men jag hoppas att vi slipper ett nytt pestutbrott, säger Randriafanisana.?

Nu arbetar hon var tredje dag i 24-timmarsskift. Någon övertidsersättning har de inte fått. ?

— Vi borde få bonus, men jag har inte tagit upp det med ledningen eftersom jag är ny här, säger hon.?

Randriafanisana är inte med i facket, men funderar på att ansluta sig. Som legitimerad sjuksköterska tjänar hon motsvarande 1 136 kronor i månaden.?

— För att överleva måste vi ta andra jobb vid sidan om, säger hon.

Miljoner dog

Under 1300-talet dog 50 miljoner människor av pest i Europa. Den kan i dag botas med antibiotika.

TEXT: BENGT SIGVARDSSON

VÄRSTA UTBROTTET PÅ 50 ÅR

  • Utbrottet av lungpest 2017 började på Madagaskar i slutet av augusti och drabbade i huvudsak urbana områden. I kombination med att lungpest är luftburen blev utbrottet därför omfattande. ?
  • Enligt WHO:s senaste siffror har över 2 400 smittats och 209 dött. ?
  • I slutet av november bedömdes läget vara under kontroll.
    ??

BÖLDPEST VARJE ÅR?

  • Pest är sedan 1980-talet endemisk på Madagaskar, med årliga utbrott av böldpest mellan oktober och april. Även i Peru och Demokratiska Republiken Kongo är den endemisk.?
  • Pest orsakas av bakterien Yersinia pestis som sprids till människor via loppor från råttor. Denna typ av pest kallas böldpest eller bubonisk pest.?
  • Obehandlad böldpest kan leda till att bakterierna angriper lungorna och att lungpest, eller pneumonisk pest, utvecklas. Lungpest är luftburen och både mer smittsam och dödlig än böldpest.?
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida