Redan som barn lärde sig Therese Sandin att skoja bort jobbiga situationer.

— Humor är avväpnande. Jag tog rollen som ”den roliga” eftersom jag inte tillhörde de populära.

Karriären som professionell komiker började som en hobby för åtta år sedan. Efter att ha hållit på med musik och teater ville hon testa stand up comedy. Det gick bra. Hösten 2017 hade Therese Sandin blivit så etablerad att hon inte längre lyckades kombinera jobbet som barnmorska på BB Stockholm med sin nya yrkesroll. Hon sade upp sig.

Hur var omställningen?
— Det är det läskigaste jag har gjort i hela mitt liv. Jag är fostrad med förväntningen att har man en utbildning så jobbar man i det yrke man valt. Det var en stor kontrast att bli frilans, inte minst ekonomiskt.

Vad finns det för likheter mellan att jobba som barnmorska och komiker?
— I båda yrkena är det en fördel att kunna läsa in andra människor. Vad har jag för folk i publiken — är det fulla byggkillar eller unga feminister? Lite samma sak gäller i förlossningssalen.

Vilka är de största skillnaderna?
— Det är två väldigt olika saker. Som barnmorska är det allvar hela tiden, på liv och död. Som komiker får jag skratta själv. Det är härligt att kunna kombinera, då känns livet fullt på något sätt.

Har du nytta av att ha varit barnmorska?
— Ja. I början handlade en stor del av mitt material om hur det är att jobba som barnmorska, och om vilka konstiga frågor man kan få. Till exempel en pappa som undrar om barnets öron kan fastna på vägen ut. Det är tacksamt eftersom många har träffat en barnmorska eller har föreställningar om hur en sådan ska vara: omhändertagande, varm och fin. Så kommer jag och är kaxig och hård och berättar hur knasiga patienter kan vara.

Vilket är ditt bästa tips till den som funderar på att byta yrke?
— Fundera på vad som är viktigt för just dig. Jag brinner verkligen för stand up. När det gäller ekonomisk trygghet så kan vi inom vården alltid ta en timanställning för att betala hyran.

Har du ångrat dig någon gång? Eller kommer du att pensioneras som komiker?
— Jag vill hålla på med stand up på heltid och hoppas att jag får möjlighet till det. Samtidigt pågår ständigt en inre konflikt. Jag känner att jag egentligen behövs som barnmorska. Det är ett dåligt samvete som jag får kämpa med.