Trots operation av synliga tumörer och efterföljande tilläggsbehandlingar som kemoterapi återfaller många patienter i cancer på grund av att mikroskopiska tumörer spridits till olika delar av kroppen. Ett sätt att komma åt dessa svårupptäckta metastaser är genom radioimmunoterapi, en behandlingsform som går ut på att målsökande molekyler bestående av ett radioaktivt ämne och en antikropp injiceras. Antikroppen spårar upp tumörcellerna och fäster vid dem, samtidigt som det radioaktiva ämnet sönderfaller och ger lokal bestrålning.

En nackdel med behandlingsformen är att antikroppar är stora och rör sig långsamt i kroppen. Det betyder att även frisk vävnad bestrålas under den tid det tar för den radioaktiva antikroppen att nå fram till sitt mål. Sofia Frost, doktorand i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sin avhandling utvecklat nya molekyler som kan innebära att denna målsökande strålterapi blir mer effektiv och ger mindre bieffekter.

Delas i två steg

Hon har använt en metod som kallas pretargeting, och bygger på att behandlingen delas upp i två steg: först lokaliseras tumörerna med hjälp av en icke-radioaktiv antikropp, därefter introduceras den radioaktiva molekylen för själva behandlingen.

– Pretargeting innebär att radioaktiviteten kan levereras till tumörcellerna snabbare. De nya molekylerna har utvärderats på möss med spridd äggstockscancer och visade potential för både effektiv och skonsam behandling, säger Sofia Frost.

Bestrålningen sker genom det radioaktiva grundämnet astat-211 kopplat till en liten och snabb bärarmolekyl. När astat-211 sönderfaller avges alfastrålning vars höga energi och korta räckvidd i vävnad passar utmärkt för behandling av mikroskopiska tumörer.

– Det finns i nuläget inte så stor tillgång på astat-211 då produktionsutrustningen är dyr, men ämnet uppvisar goda egenskaper och skulle kunna hjälpa många patienter, säger Sofia Frost.

Antikropp avgörande

Behandlingsmetoden bygger på att det finns en antikropp som målsöker den specifika cancertyp man ska behandla. Det finns antikroppar mot exempelvis ovarialcancer, bröstcancer och vissa former av hematologisk cancer som leukemi och lymfom. Men i många fall saknas det. Prostatacancer är ett område där bättre behandlingsformer behövs och där pretargeted radioimmunoterapi med astat-211 skulle kunna fungera utmärkt, men tillgången till antikropp har varit en begränsande faktor, berättar Sofia Frost.

För en del patienter hjälper kirurgi, strålbehandling och kemoterapi men relativt många får återfall och det är först då som det står klart att metastaser spridits till andra delar av kroppen.

– Därför är det viktigt med den här typen av behandlingsform, som är så pass mild vad gäller bieffekter, att man kan ge den till alla. Även till dem som eventuellt botats vid den första behandlingen, säger Sofia Frost.

Hon kommer nu att fortsätta sitt arbete som postdoktor i en forskargrupp vid Fred Hutchinson Cancer Research Center i Seattle, USA, där man kommit långt med utvecklingen av pretargeted radioimmunoterapi och använt tekniken i patientstudier. De har blivit intresserade av den lilla radioaktiva molekyl som hon använt och vill prova den i sina studier.