Resistenta bakterier skapar oro hos patienter och personal

Resistenta bakterier finns både i vård och omsorg och är ett känsligt område, både för patienter och personal. Det visar sjuksköterskan Helene Anderssons doktorsavhandling som presenteras i dag vid Karolinska institutet i Stockholm.

Helene Andersson arbetar som kvalitetsutvecklare och utbildningsledare på infektionskliniken vid Danderyds sjukhus. Det var ursprungligen mrsa-smittade patienterns berättelser som väckte hennes intresse för resistenta bakterier.

– De berättade att de kände sig illa behandlade av personalen och vården, de kände sig pestsmittade, säger hon.

De främsta slutsatserna hon drar i avhandlingen är att brist på kunskap bland personal skapar rädsla för mrsa-smittade patienter – vilket i sin tur är negativt för patienterna som får ett sämre bemötande.

Hon såg också att den resistenta tarmbakterien esbl förekommer på vårdboenden och är vanligare bland dem som behandlats mycket med antibiotika.

Fyra delar i doktorsavhandlingen

Avhandlingen består av fyra delstudier.

Den första är en kvantitativ studie där Helene Andersson tittat på hur många av dem som sökte vård vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna under en dag hade sår på kroppen och hur många som bar på resistenta bakterier i sina sår. Det visade sig att 19 procent av drygt 2 000 patienter hade sår, varav två personer bar på mrsa utan att veta om det.

Den andra studien är en kvalitativ undersökning där hon intervjuat 15 mrsa-smittade patienter om deras upplevelser av att vara mrsa-positiv.

Tredje delen är en kvalitativ studie där 15 sjuksköterskor och undersköterskor intervjuats om sina upplevelser av att vårda mrsa-smittade patienter. I studien ingick personal som inte arbetade på infektionsklinik. Vissa uppgav att de inte gärna gick in mer än absolut nödvändigt till den patientkategorin – de var rädda för att själva bli smittade och att göra fel.

Undersökte boende

Fjärde delstudien är en undersökning av ett äldreboende där 560 boenden undersöktes för bärande av mrsa och tarmbakterierna vre och esbl. Det visade sig att ingen hade mrsa eller vre, däremot bar 15 för vården tidigare okända personer på den sistnämnda bakterien.

– På vissa avdelningar där esbl-positiva upptäcktes hade de boende samma stam av bakterien och rummen bredvid varandra,  vilket indikerar att smittspridningen skett mellan patienterna , säger Helene Andersson.

Hon såg också att personalen visste vilka riktlinjerna för basal hygien som gällde men att de inte följde dem till punkt och pricka.