– Min huvudpoäng är att flera olika styrsystem, som budget i balans, brukarinflytande och kvalitetsarbete, tar tid och de flesta hinner inte utveckla verksamheten eller vara den närvarande chef de vill vara. Det går inte att göra allting bra när man ska ha lönesamtal för 40 eller 50 underställda och samtidigt sköta administration, uppföljning och rapportering, säger forskaren Lisa Björk.

På fredag disputerar hon med en avhandling som handlar om chefernas organisatoriska förutsättningar. Materialet är insamlat inom ramen för projektet CHEFiOS och består av både enkäter och intervjuer med chefer inom kommunal omsorg, skola och teknisk verksamhet.

Allt prissätts

Cheferna, framför allt inom skola och omsorg, lämnas ensamma i en flod av olika styrsystem. Lisa Björk har studerat vad som påverkar deras dagliga arbete.

– Kommunallagen kräver budget i balans och många chefer sitter i möten med ekonomer – ibland så ofta som en gång i veckan. De måste till exempel ha ständig kontroll på patientflödet för att veta hur mycket som ska beställas eller hur hög bemanningen ska vara, säger hon.

Att allt prissätts ger cheferna kontroll och argument för mer resurser, men framför allt kräver det stora arbetsinsatser.

Horribla arbetssituationer

I fem år har Lisa Björk studerat chefernas arbetsvillkor. Hon har sett en hel del horribla arbetssituationer, säger hon. Hon har också funnit att det inte handlar om individer och "typiskt kvinnligt ledarskap". Bristen på stöd inom de kvinnligt dominerade verksamheterna är en fråga om organisation.

En jämförelse av arbetssituationen för chefer inom omsorg och skola med den för chefer inom teknisk verksamhet visar att skola och omsorg faller sämst ut i 17 av 20 undersökta parametrar.

– Cheferna saknar stöd i organisationen och handlingsfrihet när det gäller att kunna förverkliga egna idéer. De saknar också tydlighet när det gäller ansvar och befogenheter. Det organisatoriska perspektivet förtjänar att diskuteras mer, säger Lisa Björk.