Intellektuellt funktionshinder hindrar inte barnets anknytning

Hur mamman själv blivit behandlad i sin uppväxt betyder mer för förutsättningarna att skapa en trygg anknytning hos barnen.

Att ha en förälder med intellektuellt funktionshinder ses ofta som en riskfaktor i barns utveckling och i dag förlorar många av dem vårdnaden om sina barn.

Egen vanvård

Nu visar en studie från universiteten i Stockholm och Uppsala samt Karolinska institutet att en stor del av barnen till dessa mammor har en trygg anknytning. Bara en liten minoritet har det inte.

De barn i studien som bedömdes som otrygga och desorganiserade hade mammor som hade utsatts för kraftig vanvård under sin egen uppväxt. Forskarna drar slutsatsen att det snarare är vanvården än det intellektuella funktionshindret som är den verkliga riskfaktorn.

– Relevant forskningsbaserad kunskap på det här området är knapphändig. Vår studie är den första i sitt slag, säger Pehr Granqvist, docent vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet och den som har lett studien.

Tidigare studier är, enligt honom, metodmässigt begränsade och det finns ingen studie som tittat på barnens anknytning.

23 mödrar

– Denna kunskapslucka är anmärkningsvärd, eftersom oro för barnens anknytning ofta figurerar i vårdnadsutredningar. Skillnader i begåvning bör inte tillmätas den stora betydelse som de ofta får i dessa utredningar, säger han.

Studien Mothers with intellectual disability, their experiences of maltreatment and their children’s attachment representations: A small-group matched comparison study omfattar 23 mödrar och deras barn. Den är publicerad i tidskriften Attachment & Human Development.