– Vi försöker alltid att vara så snabba som möjligt. Men just de här proverna tar vi hand om manuellt, säger biomedicinska analytikern Christina Gustafsson, en av dem som varit med och förändrat rutinerna för hur så kallade Rädda hjärnan-prover ska tas om hand.

För patienter med akut stroke på grund av exempelvis en propp i hjärnan är varje minut dyrbar. Liksom på många andra sjukhus har man därför infört ett så kallat snabbspår för just dessa patienter.

Rädda hjärnan

På Akademiska sjukhuset har de döpt sitt spår till Rädda hjärnan, som innebär att man har ett mycket tätt samarbete mellan ambulansen, akutmottagningen, röntgen och neurologen. Men även sektionen för klinisk kemi och farmakologi, där Christina Gustafsson arbetar, är med i vårdkedjan.

– Det känns jättebra, det vi gör kan ju rädda liv, säger hon.

Hon tycker också att det är kul att klin kem så tidigt i projektet blev ombedda att vara med. Vad biomedicinska analytiker arbetar med och vad de kan göra för att skynda på olika vårdprocesser är inte alltid självklart för övriga professioner inom vården.

Ändrade rutiner

– Men jag kan inte påstå att det har varit svårt. Det vi har gjort är att vi tillsammans med ambulansen och akuten har diskuterat oss fram till hur vi skulle kunna ändra på våra rutiner för att få till det. Och här på klin kem har alla varit med på det, säger hon.

De prover det handlar om är PK, APT-tid och trombocyter, som tillsammans svarar på hur pass blödningsbenägen en patient är. Analyssvaren är viktiga för att kunna ta beslut om propplösande behandling vid ischemisk stroke.

Även tidigare behandlades de som akuta prover som sattes på en automatiserad bana i laboratoriet. Men vanliga akuta prover kan ta upp till 45 minuter att få svar på. Sedan de gick över till manuell hantering av just Rädda hjärnan-proverna tar det cirka 15 minuter.

25 000 analyser per dygn

På klin kem i Uppsala produceras varje dygn cirka 25 000 analyssvar. Antalet patienter som kommer in med akut stroke är betydligt färre. Det kan vara tre på en vecka eller tre på en dag.

Men det gäller att alla i vårdkedjan vet vad som gäller, vilket i sig kan vara en grannlaga uppgift på en arbetsplats där det arbetar cirka 90 biomedicinska analytiker.

– Vi hanterar prover dygnet runt och alla arbetslag måste känna till det här och veta vad de ska göra. Man kan säga att vi har bildat en mänsklig kedja för att ta hand om just de här proverna. Så det är en ganska stor apparat att införa en sådan här rutin, säger biomedicinska analytikern och sektionschefen Karin Fugmann.

Precis som Christina Gustafsson är hon nöjd med att personalen på klin kem blev involverade så tidigt i arbetet.

– Vi vill försöka jobba proaktivt och medverka till att optimera vårdkedjan, vilket är viktigt ur ett medicinskt perspektiv. Vi är en del av vården, säger hon.