Under 2015 utredde Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, flera fall i Stockholm där ambulanspersonal inte hade immobiliserat patienter i samband med eventuella nackskador. Tillsynsmyndigheten har därför inlett en granskning av ambulanssjukvården i Stockholms läns landsting för att se vad som kan vara orsaken.

Ett av fallen handlar om en kvinna som under en rugbymatch trillade så illa att hon bröt första och andra halskotan. Men det visade sig först senare. När ambulanspersonalen kom till platsen för att köra kvinnan till sjukhuset tolkades skadorna som endast muskulära.

Utifrån hur ambulanssjuksköterskan själv beskrivit omhändertagandet på olycksplatsen anser Ivo att det var rimligt att avstå från immobilisering. Men åsikterna om vad som sades på skadeplatsen går isär. I sitt klagomål till Ivo har kvinnan själv beskrivit sina symtom på ett sätt som borde ha lett till att nacken immobiliserades, enligt Ivo: kraftig smärta i nacken, domningar och känselbortfall från öronen ner till nacken.

Vem som har rätt eller fel kan Ivo inte avgöra, men i journalen saknas neurologstatus och anteckningar om hur sjuksköterskan med hjälp av beslutsstödet kom fram till sin bedömning.

Trots det riktas ingen kritik mot sjuksköterskan. Visserligen missbedömdes patientens behov av immobilisering, men enligt Ivo gjordes det inte avsiktligt eller av oaktsamhet. I stället togs beslutet som en följd av otillräckliga rutiner och bristfällig utbildning.

Däremot kritiseras vårdgivaren. Bland annat för att personalen inte har haft den kompetens som krävs för att göra neurologiska bedömningar och fatta avancerade beslut om immobilisering. Vårdgivaren kritiseras också för att inte ha varit tydlig med hur undersökningar och resultaten av dessa ska dokumenteras i ambulansjournalen.

Diarienummer hos Ivo: 8.2-9590/2015-22.