Kritiserat vaccin upphandlas på nytt

Folkhälsomyndigheten kritiseras för att ha skrivit avtal om inköp av samma prototypvaccin som användes under svininfluensan och som kopplats till 300 fall av narkolepsi. Myndighetens ansvariga försvarar sig med att de inte har något val.

I tisdags förklarade Folkhälsomyndigheten att de på regeringens uppdrag tecknat ett fyraårigt avtal med två vaccintillverkare, Seqirus och Glaxo Smith Kline, GSK. Företagen åtar sig att vid en allvarlig pandemisk influensa leverera vacciner till Sverige.

Ett av prototypvaccinerna, Adjupanrix från GSK, är identiskt med det som användes i det numera avregistrerade vaccinet Pandemrix.

Det kom snabbt negativa reaktioner, inte minst från många av dem som drabbades av narkolepsi efter att ha blivit vaccinerade med Pandemrix mot svininfluensa.

Skulle inte vaccinera sig

Anders Tegnell, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering på Folkhälsomyndigheten, är ansvarig för inköpsavtalen. På SVT:s fråga om han inte tror att det här kommer att sticka i ögonen på folk svarar han:

– Jag tror att svenskar i allmänhet tycker att det är bra att vi har ett avtal om ett vaccin inför nästa pandemi.

En undersökning som SVT Nyheter låtit göra visar att över hälften av svenskarna inte skulle vaccinera sig om leverantören av pandemivaccinet var densamma som förra gången.

Enligt Anders Tegnell fanns det bara två leverantörer som sade sig kunna leverera vaccin till Sverige vid en pandemi och myndigheten ville försäkra sig om att ha två olika prototypvacciner för att minska sårbarheten vid en eventuell pandemi.

Skillnad på samband och orsak

Att det finns ett starkt samband mellan narkolepsi, främst hos unga, och vaccineringen mot svininfluensan 2009 har konstaterats i flera studier, bland annat i Finland men även i Sverige. I mars 2013 presenterade Läkemedelverket resultaten av en stor registerstudie som bekräftade den ökade risken att drabbas av narkolepsi efter vaccination med Pandemrix.

Men samband och orsak är två olika saker. Läkaren och docenten Nils Fertelius på Läkemedelsverket var en av dem som ansvarade för den svenska studien. Han förklarar att man trots omfattande registerstudier, både här hemma och i andra länder, fortfarande inte vet exakt vad i svininfluensavaccinet som gjorde att en del människor drabbades av narkolepsi eller vilken del av vaccinet det handlade om.

– Om vi hade vetat det hade det naturligtvis varit enklare att bara plocka bort just den del som orsakade sjukdomen, eller någonting annat. Det kan ju ha varit en samtidigt uppträdande extern faktor – influensan i sig eller någon annan infektion som vi inte hade koll på – som gjorde att vissa individer drabbades. Det vet vi inte i dag, säger han till Vårdfokus.

Inte identiska vacciner

Vaccinerna är inte färdiga vacciner utan så kallade prototypvacciner som är godkända av den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Prototypvaccinet utgör själva basen i vaccinet. Det egentliga vaccinet blir till först sedan ett avdödat virus tillsatts. Vilket virus det blir vet man först den dagen en ny pandemi bryter ut.

– Det är först då som man kan säga om det är identiskt med det förra vaccinet eller inte, säger Nils Fertelius.

Charlotta Bergquist som utreder vacciners effekt och säkerhet vid Läkemedelsverket berättar att båda de prototypvacciner som Folkhälsomyndigheten valt är godkända och finns tillgängliga på marknaden.

– Anledningen till att de finns kvar är att ingen vet hur en framtida pandemi kommer att se ut. Har vi otur handlar det om en väldigt allvarlig influensa med stor dödlighet och smittsamhet. Då måste det finnas vacciner tillgängligt.

Rekommenderas inte till unga

Att människor reagerar negativt när de får höra att det är samma typ av prototypvaccin som användes vid svininfluensan har hon förståelse för.

– Så länge man inte vet exakt vad som ledde till narkolepsi är vår rekommendation i nuläget att man inte använder ett vaccin som är baserat på samma prototypvaccin som Pandemrix i grupper där man har identifierat en ökad risk för narkolepsi, det vill säga framför allt barn och ungdomar, säger Charlotta Bergquist.

Samtidigt menar hon att alla läkemedel har biverkningar och att man alltid måste väga nytta mot risk. I skarpt läge kan rekommendationen komma att ändras.

– Får vi en influensa med hög dödlighet måste vi kunna lindra effekterna, säger hon.