Risk för personalens liv utan hjärtkomprimator

Flera landsting har hjärtkomprimatorer i sina ambulanser, vilket gör att personalen kan sitta bältade vid hjärt- och lungräddning under färd. Men Västernorrlands landsting skjuter frågan på framtiden, vilket nu fått Vårdförbundet att koppla in Arbetsmiljöverket.

– I helgen var en av våra ambulanser på väg till sjukhus med patient när den krockade med en älg. Tack och lov var hastigheten låg, men om personalen där bak hade varit obältad skulle inbromsningen kunnat orsaka en allvarlig skada. Det är bara en av flera liknande tillbud vi haft under de senaste åren. Det är en tidsfråga innan något allvarligt händer, säger Jörgen Nordlander, Vårdförbundets skyddsombud inom ambulansen i Kramfors och Härnösand.

Han har bett Arbetsmiljöverket att utfärda ett föreläggande eller förbud gentemot landstinget i Västernorrland.

Måste stå upp under HLR

Bakgrunden är att personalen länge efterfrågat hjärtkomprimatorer, ett tekniskt hjälpmedel som avsevärt förbättrar säkerheten i bilarna. Den gör att personalen kan sitta bältad, till skillnad från dagsläget då de manuellt utför hjärt-lungräddning (HLR) ståendes för att få tillräckligt kraft i kompressionerna.

I landstingets behandlingsriktlinjer står det att HLR ska utföras på plats till dess att bärande cirkulation återfåtts, därefter påbörjas färd mot sjukhus med personalen bältad. Men om patienten får hjärtstopp under färd måste HLR återupptas. Samtidigt har personalen enligt riktlinjerna en skyldighet att utföra HLR under färd mot närmsta sjukhus för fyra patientkategorier: sena graviditeter, hypotermi, barn samt intoxikation.

– Vi åker även ut på hjärtinfarkter där patienten behöver en ballongsprängning. Alla de fallen tas till Sundsvalls sjukhus, och om mottagande läkare begär att vi ska utföra HLR så kan vi behöva jobba ståendes under tio mils körning. Vi har inget val, anser vi att det är för farligt och avbryter HLR så gör vi oss skyldiga till arbetsvägran. Det har aldrig skett, vi finns alltid där för patienten, men vi utsätter oss för en onödigt stor risk som kan avhjälpas med hjärtkomprimatorn, säger Jörgen Nordlander.

Kritisk till arbetsgivarens argument

Vårdförbundets och arbetsgivaren har diskuterat ett inköp under flera år. När pengar äskades 2016 blev det nej från arbetsgivarens sida. Beslutet motiverades på två sätt:

• Enligt lagen får ambulanspersonal åka obältad – en olycka påverkar inte heller möjligheten att få ut försäkringspengar.
• Det finns ingen evidens för att en hjärtkomprimator ger någon medicinsk vinning.

Jörgen Nordlander är kritisk till båda argumenten. Det finns nämligen inte något som pekar på att en hjärtkomprimator är sämre än manuell HLR, särskilt inte om den ska pågå under långväga körning när bilen kränger. Däremot höjer den avsevärt säkerheten för personalen, vilket han tycker är ett starkt skäl i sig självt för ett inköp.

Samtidigt är det en klen tröst för den som drabbas av en svår skada i jobbet att det var okej enligt lagboken och att man får försäkringspengar.

Måste vidta föriktighetsåtgärder

– Dessutom säger våra riktlinjer att hastigheten ska anpassas efter situation och väglag. Men det finns ju andra i trafiken som kan vara vårdslösa och utsätta oss för fara. Och även i väldigt låga hastigheter kan en kraftig inbromsning få en obältad person i bakvagnen att skada sig livshotande. Blir det en incident kan arbetsgivaren bolla tillbaka det på oss och hävda att vi inte vidtog tillräcklig försiktighet. Sammantaget är premisserna vi jobbar under inte acceptabla, säger Jörgen Nordlander.

Verksamhetschefen inom ambulansverksamheten, Anders Lundin, har dock insett situationens allvar. Han har varit med och genomfört en risk- och konsekvensanalys som tydligt visar att hjärtkomprimatorer är en rimlig lösning.

Han anser att de ska finnas i samtliga fordon, även de som är i reserv. För det skulle krävas 33 komprimatorer till en beräknad kostnad av cirka 4,1 miljoner kronor. Han har begärt pengar för kommande år men fått nej av sina överordnade. Nuvarande plan är att succesivt införa hjälpmedlen från och med 2019.

Vill se en plan för framtiden

Jörgen Nordlander ser inga större problem med tidsramen, han vet att upphandlingar tar tid. Men han har ändå valt att ta hjälp av Arbetsmiljöverket för att få fram en plan om vad som ska gälla under tiden innan införandet.

– Vi kan inte bara fortsätta som tidigare med nuvarande riktlinjer. Vi måste få en säkrare arbetsmiljö redan i dag.