Brinnande engagemang gav Åsa pris

Sjuksköterskan Åsa Felicetti har fått ett hederspris för sitt engagemang. Hon brinner för bättre samverkan mellan missbruksvården och övriga vården och försöker envist att få sjukvårdspersonalen att förstå vitsen med bra överlämningar.

Åsa Felicetti bidrar till att samarbetet mellan sjukvårdens olika aktörer ständigt utvecklas. Det anser branschorganisationen Svenska Vård och ger henne därför ett hederspris. Samverkan mellan behandlingshemmet, där hon är institutionsansvarig sjuksköterska, och andra vårdgivare ser hon som avgörande för att de ska kunna ge patienterna en god och säker vård.

Åsa Felicetti är arbetsledare för hälso- och sjukvårdspersonalen på Runnagården, ett behandlingshem som drivs av SiS, Statens institutionsstyrelse. På sjukvårdsenheten är de totalt fem sjuksköterskor som arbetar i team med behandlingsassistenter, behandlingssekreterare och psykologer. Patienterna, eller klienterna, är kvinnor som har dömts till sex månaders vård enligt lag om vård av missbrukare, LVM.

– Hos våra patienter finns en hög samsjuklighet och de har ofta vårdats inom psykiatrin innan de kommer till oss. Därför har jag och vår hälso- och sjukvårdsledare samverkansmöten med sjukvårdens personal. Vår mission är att få till en bra samverkan och ordentliga överrapporteringar, säger hon.

Avgörande för en god vård

Överlämningar med tydliga anamneser och ordinationer är avgörande för att de ska kunna ge en god och säker vård. Åsa Felicetti jämför behandlingshemmets medicinska resurser med den basala hemsjukvårdens. De har till exempel bara konsulterande läkare som kommer en gång i veckan.

Samverkan är avgörande för en god och säker vård och det i sin tur är avgörande för hur patienterna mår. De kvinnor som vårdas på Runnagården kan vara utåtagerande och våldsamma. Dåligt bemötande kan vara ödesdigert.

– När någon är stökig och bråkig kan det bero på att de har blivit dåligt bemötta tidigare. Händer det här också befäster det erfarenheten ”alla skiter ändå i mig”. Men det finns alltid ett sätt att nå fram. Det handlar om att stå kvar och om att försöka se individen bakom beteendet.

Skriver avvikelserapporter

Åsa Felicetti säger att hon är kvick på att skriva avvikelserapporter. Det är också ett sätt att förbättra rapportering och överlämning från andra vårdgivare. Avvikelserna handlar många gånger om bristande samverkan.

– Jag förstår inte varför inte sjukvårdspersonalen hör av sig till oss när en patient är medicinskt färdigbehandlad. Samverkan underlättar ju och sparar tid för alla. Får vi inte de uppgifter vi behöver måste vi ringa och ställa frågor, som de måste lägga tid att svara på.

Åsa Felicetti har varit på Runnagården i tolv år och har inga planer på att byta arbetsplats. Hon trivs bra. Tycker om både patienterna och kollegerna och uppskattar det teamarbete de har utvecklat. Som arbetsledare har hon fått höra av sjuksköterskorna att hon underlättar deras arbete. De säger att hon ”krattar manegen” för dem.

– Jag tror att de syftar på att jag gillar strukturer och rutiner som underlättar arbetet. Till exempel kring vad som gäller vid medicinhantering eller när en patient ska gå på läkarbesök. Vi har en nära dialog här och när sjuksköterskorna har rutiner att luta sig mot så att deras arbete fungerar bra frigörs tid så att jag kan fortsätta hitta nya lösningar.