Det är framför allt patienter i storstäderna som använder sig av digitala läkarbesök och 90 procent av dem är under 50 år. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen har gjort.

Såväl landsting som privata aktörer erbjuder åtskilliga digitala vårdtjänster inom en rad olika områden – bland annat provtagning, undersökning och triagering. Tjänsterna genomförs genom exempelvis videosamtal, chatt och text-meddelanden, och det finns möjlighet att träffa bland annat läkare, barnmorska och fysioterapeut.

Fem landsting har egna etablerade digitala vårdtjänster som erbjuder videomöten med primärvården (se faktaruta under eller bredvid artikeln). I privat regi finns det sju etablerade företag med motsvarande tjänster, som används inom både offentligt och privat finansierad vård.

Snabb ökning

  • I april 2017 skedde drygt 13 000 digitala läkarbesök.
  • I april 2018 hade det ökat till 35 000.
  • Hudsjukdomar och infektioner är de vanligaste sökorsakerna.
  • Flest besök registreras mellan klockan 8 och 10 måndag-fredag.
  • Det är fler kvinnor än män som använder tjänsterna.

För de digitala vårdbesöken gäller samma lagar och regler som för övrig hälso- och sjukvård. Men landstingen tycker att det är svårare att följa upp kvaliteten på vården vid de digitala besöken. Kvalitetsuppföljningen bör därför ske på nationell nivå, föreslår Socialstyrelsen.

Vilken vård är lämplig?

– Det är också viktigt att se vad de digitala vårdtjänsterna har för påverkan på vårdsystemet i stort vad gäller bland annat prioriteringar och tillgänglighet, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Kartläggning är en del av ett regeringsuppdrag som Socialstyrelsen ska redovisa senare i höst. Då ska man också ge rekommendationer för vilken typ av vård och behandling som lämpar sig att hantera via digitala vårdtjänster.